ESFRI — europeisk samverkan för infrastrukturer

ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures) är en europeisk samarbetsorganisation för forskningsinfrastrukturfrågor. Uppdraget är att skapa en gemensam långsiktig plan för europeisk infrastruktur inom alla områden kom från EU:s forskningsministrar.

På uppdrag från EU-kommissionen arbetar ESFRI fram prioriterade satsningar för gemensamma europeiska infrastrukturer. Den första europeiska infrastrukturvägvisaren — The European Roadmap for Research Infrastructures — publicerades för första gången i oktober 2006 och omfattar infrastrukturer inom områdena humaniora och samhällsvetenskap, biomedicin och livsvetenskap, energi, materialvetenskap, kärnfysik, astronomi och astropartikelfysik, samt högpresterande datorresurser. Den senast uppdaterade versionen av vägvisaren är från 2016, du hittar den bland länkarna till höger.

Svenskt intresse och medverkan

Det är viktigt för svensk forskning att medverka i flera av de infrastrukturprojekt som identifieras i ESFRI:s vägvisare. Ett antal av de föreslagna infrastrukturerna berör forskningsområden där Sverige idag intar en ledande ställning och några av de nyligen beviljade nationella infrastrukturerna väntas komma att delta som svensk nod i uppbyggnaden av sin europeiska motsvarighet. I vägvisarna från 2006 respektive 2008 beslutade RFI att Vetenskapsrådet skulle vara medsökande till sju infrastrukturer och att utfärda stödjebrev till femton. För den senaste vägvisaren anmälde svenska forskare intresse för att delta i planeringen av tre av de föreslagna infrastrukturerna. För de infrastrukturer som fanns med i 2006 års vägvisare och som genomgått planeringsfasen kommer det genom bilaterala förhandlingar under 2011-2013 att avgöras om de ska förverkligas eller inte.

Förutom de infrastrukturer som listas nedan deltar Vetenskapsrådet i planering av infrastrukturer som bedrivs inom ramen för organisationer där Sverige redan är medlem eller motsvarande, som det planerade jätteteleskopet E-ELT (ESO), ESRF-updgrade, ILL 20/20 upgrade, radioastronomiinitiativet SKA (Onsala) och TIARA (Cern).
 

Svensk medverkan (Vetenskapsrådet medsökande) i ESFRI-projekt från 2006 och 2008 års vägvisare:

  • ELIXIR (bioinformatikinfrastruktur)
  • ESS (spallationskälla)
  • PRACE (högpresterande beräkningssystem)
  • FAIR (kärnfysikanläggning)
  • Infrafrontier (fenotypningsfacilitet)
  • Lifewatch (biodiversitetsinfrastruktur)
  • XFEL (röntgenfrielektronlaser)
  • EISCAT 3D (radarsystem)

 

Svensk medverkan (stödjebrev) i ESFRI-projekt från 2006, 2008 och 2010 års vägvisare:

  • ANAEE (experimentell ekologi)
  • BBMRI (biobanksinfrastruktur)
  • CESSDA (infrastruktur för socialvetenskapliga data)
  • CLARIN (språkteknologiinfrastruktur)
  • CTA (Cherenkovteleskop)
  • EATRIS (infrastruktur för translationell forskning)
  • EMBRC (marinbiologiskt resurscentrum)
  • EMSO (djuphavsbaserat observationssystem)
  • EPOS (observationssystem för tektoniska plattor)
  • ERINHA (högsäkerhetslaboratorier, tidigare BSL4)
  • ESS (europeisk socialundersökning)
  • EU-openscreen (openscreeningplattformar inom kemisk biologi)
  • Euro Bioimaging (bioavbildningsinfrastruktur)
  • EURO-FEL (nätverk för infraröd-mjukröntgenfrilektronlasrar, tidigare IRUVX-FEL)
  • ICOS (observationssystem för mätning av koldioxidutbytet)
  • ISBE (systembiologi)
  • MYRRHA (forskningsreaktor)
  • SIOS (Svalbardobservatoriet)

I flera områden pågår arbete med global forskningsinfrastruktur. Detta gäller till exempel fusionsreaktorn ITER som är under uppbyggnad i Frankrike, det planerade radioteleskopet Square Kilometer Array (SKA) och nästa generations linjärkolliderare för partikelfysik (ILC).

Se kontaktpersoner för de olika ESFRI-projekten

Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen

Den svenska motsvarigheten till ESFRI:s infrastrukturvägvisare — Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen — fastställdes för första gången i juni 2006 ochden senaste utgåvan är Vetenskapsrådets guide till forskningens infrastruktur 2014.  Guiden ger en överblick av svensk forsknings långsiktiga behov av infrastruktur för forskning och innovation av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden.

Båda rapporterna finns att ladda ner eller beställa, se relaterade länkar till höger.

Kontaktperson

Camilla Jakobsson

Dela |

Senast uppdaterad: 2016-03-11