Forskningsbarometern 2016
En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse

Från Forskningsbarometern 2016:

Bredare ämnesprofil i Västeuropa och USA än i framväxande forskningsländer i Asien

Vid en jämförelse av ämnesprofiler framträder ett mönster där Sverige, liksom USA och länderna i Västeuropa, har en profil som kännetecknas av bredd och överlag högt citeringsgenomslag. Framväxande forskningsländer som Kina och Sydkorea är mer specialiserade ämnesmässigt. Många av de framväxande forskningsländerna har ett lågt citeringsgenomslag, men Kinas genomslag närmar sig världsgenomsnittet.

Figur 14. Ämnesprofil och citeringsgenomslag per land. Sverige jämförs med ett urval länder. Den vågräta axeln visar landets relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar andelen av landets vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen inom olika ämnesområden. Cirklarnas yta är proportionerlig mot områdets andel av respektive lands samlade artikelvolym. Publiceringsår: 2012–2014. Källa: Thomson Reuters.

Figur 14 (Variant). En variant av ovanstående figur som tar sin utgångspunkt i ämne. Den vågräta axeln visar landets relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar andelen av landets vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen inom olika ämnesområden. Cirklarnas yta är proportionerlig mot områdets andel av respektive lands samlade artikelvolym. Publiceringsår: 2012–2014. Källa: Thomson Reuters.

En kombination av specialiseringsindex (se Figur 12) och citeringsgenomslag (se Figur 13) ger en mer detaljerad bild av ett lands ämnesmässiga forskningsprofil och illustreras i Figur 14 där Sveriges profil jämförs med profilen hos ett antal andra länder.

Figuren visar de olika ländernas grad av ämnesspecialisering längs den vågräta axeln och citeringsgenomslaget för artiklar inom ämnet längs den lodräta axeln. Cirklarnas yta är proportionerlig mot ämnets andel av respektive lands samlade artikelvolym.

Om cirkeln återfinns till höger om den lodräta medelvärdeslinjen innebär det att landet har en specialisering mot ämnet i fråga, det vill säga publicerar fler artiklar än förväntat inom detta ämnesområde. Om cirkeln befinner sig ovanför den vågräta medelvärdeslinjen innebär det att landets publikationer inom ämnesområdet i fråga har ett större citeringsgenomslag än förväntat (mätt som andel av de artiklar som finns bland de 10 procenten högst citerade artiklarna i Vetenskapsrådets databas). På motsvarande sätt återfinns ämnen för vilka landet har en lägre specialiseringsgrad, till vänster om medelvärdeslinjen. Ämnen med lägre citeringsgenomslag än förväntat återfinns under medelvärdeslinjen.

Sverige är, liksom de flesta andra etablerade forskningsländer, ungefär lika aktiv inom alla forskningsområden och ämnescirklarna i Figur 14 är därför grupperade nära den vågräta medelvärdeslinjen. Framväxande forskningsländer, som Kina och Sydkorea, är ofta mer specialiserade i sin forskning med en stor andel fysik och kemi, medan de är mindre aktiva inom humaniora och samhällsvetenskap. I Kina publiceras alltmer inom biomedicin och klinisk medicin. I USA och Europa sker en stor andel av den vetenskapliga publiceringen inom medicin, framförallt klinisk medicin. Andelen humaniora och samhällsvetenskap är också större än i de asiatiska länderna.

Högt citerade länder, som Danmark, USA, Schweiz och Storbritannien, har ett relativt högt citeringsgenomslag inom de flesta områden. Lågt citerade länder som Japan och Sydkorea ligger under världsgenomsnittet inom samtliga områden.
Storbritannien visar en hög aktivitet inom humaniora och samhällsvetenskap. Även USA har en relativt stor inriktning mot dessa områden. En förklaring till detta är naturligtvis att de internationella databaserna fokuserar på engelskspråkiga tidskrifter. Forskare från engelskspråkiga länder har därmed lättare att hitta publiceringskanaler inom humaniora och samhällsvetenskap som täcks av de stora internationella publikationsdatabaserna. I Figur 14 framgår dock att även Nederländerna och Norge har en hög forskningsaktivitet inom samhällsvetenskap.

Test

I rapporten

Du hittar mer innehåll från detta avsnitt i den tryckta versionen. En översikt av innehållet i rapporten:

  • Ökade FoU-satsningar och hårdnande konkurrens
  • Finansiering av FoU
  • Personalen i FoU-systemet
  • Svensk vetenskaplig publicering i ett internationellt perspektiv
  • Internationella sampublikationer
  • FoU-resurser i Sverige
  • Högskolans personal i Sverige
  • Svenska lärosätens publicering

Beställ eller ladda ner Forskningsbarometern från vår publikationstjänst.

Senast uppdaterad: 2016-11-04

Kontakt

Marianne Wikgren, projektledare för Forskningsbarometern, telefon: 08-546 44 207, e-post: marianne.wikgren@vr.se