Forskningsbarometern 2016
En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse

Från Forskningsbarometern 2016:

Inga uppenbara samband mellan specialiseringsgrad och citeringsgenomslag

En analys av hur citeringsgenomslag fördelas över ämnesområden och lärosäten visar inga uppenbara samband mellan specialiseringsgrad och citeringsgenomslag. De ämnen som har högst citeringsgenomslag är ofta relativt små. Lärosäten med ett högt genomslag överlag, ligger ofta över världsgenomsnittet inom många områden.

Figur 32. Ämnesprofil och citeringsgenomslag för ett urval svenska lärosäten och för gruppen högskolor (15 stycken) på en aggregerad nivå. Pilarna visar en utveckling från 2007–2009 till 2012–2014 för de cirklar vars position ändrats mest under perioden. Den vågräta axeln visar ett lärosätes relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar lärosätets andel av vetenskapliga publikationer inom olika ämnesområden, som hör till de 10 procenten högst citerade i världen. Cirklarnas yta är proportionerlig mot ämnets andel av respektive lärosätes samlade artikelvolym. Endast ämnen där respektive lärosäte har minst 30 publikationer (10/år) finns med i figuren. Källa: Thomson Reuters.

Figur 32 (Variant). En variant av ovanstående figur som tar sin utgångspunkt i ämne. Pilarna visar en utveckling från 2007–2009 till 2012–2014 för de cirklar vars position ändrats mest under perioden. Den vågräta axeln visar ett lärosätes relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar lärosätets andel av vetenskapliga publikationer inom olika ämnesområden, som hör till de 10 procenten högst citerade i världen. Cirklarnas yta är proportionerlig mot ämnets andel av respektive lärosätes samlade artikelvolym. Endast ämnen där respektive lärosäte har minst 30 publikationer (10/år) finns med i figuren. Källa: Thomson Reuters.

Figur 32 visar lärosätenas grad av ämnesspecialisering mätt som relativt specialiseringsindex längs den vågräta axeln och citeringsgenomslag på den lodräta axeln. De olika ämnesområdena anges med olika färger i figuren. Om andelen av ett visst ämne är samma för ett lärosäte som för Vetenskapsrådets databas som helhet, hamnar cirkeln på medelvärdet mitt på den vågräta axeln. Om cirkeln återfinns till vänster om den lodräta medelvärdeslinjen (markerad med en grå linje) har lärosätet en lägre andel av ämnet än databasen totalt. Om cirkeln istället återfinns till höger om medelvärdet har lärosätet en specialisering mot detta ämne. Cirklarnas yta är proportionerlig mot ämnets andel av respektive lärosätes samlade artikelvolym.

På motsvarande sätt visas citeringsgenomslaget, mätt som den andel av publikationerna som finns bland de 10 procenten högst citerade i databasen. Ämnen där citeringsgenomslaget är högre än världsgenomsnittet ligger över den vågräta grå linjen och de som har ett lägre genomslag ligger under. Konstnärliga högskolor och övriga utbildningsanordnare har alltför få publikationer för att inkluderas. Universitetssjukhusens publikationer inkluderas i respektive universitet.

Den största specialiseringen finns föga förvånande hos de fackinriktade universiteten, där Handelshögskolan i stort sett enbart har publikationer inom samhällsvetenskap och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en betydligt högre andel publikationer inom agronomi än databasen i sin helhet. Även andelen biologi är hög för SLU. För Karolinska institutet är andelen biomedicin och klinisk medicin betydligt högre än i databasen totalt. De tekniska universiteten har en lite bredare ämnesprofil, men med en relativt stor andel fysik, kemi och matematik.

För flera av de breda etablerade universiteten (i övre delen av Figur 32) är punkterna samlade nära mitten av axlarna, vilket innebär att de har en ämnesprofil relativt lik det globala medelvärdet. Man kan notera att de lärosäten som saknar en teknisk fakultet (som Göteborgs universitet och Stockholms universitet) har en låg andel teknikämnen. Alla lärosäten med ett universitetssjukhus har relativt många publikationer inom medicin.

För de nya universiteten är spridningen över ämnen ganska stor men samtliga har en relativt stor andel samhällsvetenskap. Tre av dem (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet) har högt citerade publikationer inom ingenjörsvetenskap.

Karolinska institutet har högre citeringsgenomslag än världsgenomsnittet inom sina ämnesområden. Även Stockholms universitet ligger högt med flertalet områden över världsgenomsnittet. Handelshögskolan ligger över världssnittet inom samhällsvetenskap och SLU inom agronomi och biologi. De etablerade universiteten ligger relativt samlade med tyngdpunkt strax ovanför världsgenomsnittet.

Test

I rapporten

Du hittar mer innehåll från detta avsnitt i den tryckta versionen. En översikt av innehållet i rapporten:

  • Ökade FoU-satsningar och hårdnande konkurrens
  • Finansiering av FoU
  • Personalen i FoU-systemet
  • Svensk vetenskaplig publicering i ett internationellt perspektiv
  • Internationella sampublikationer
  • FoU-resurser i Sverige
  • Högskolans personal i Sverige
  • Svenska lärosätens publicering

Beställ eller ladda ner Forskningsbarometern från vår publikationstjänst.

Senast uppdaterad: 2016-11-04

Kontakt

Marianne Wikgren, projektledare för Forskningsbarometern, telefon: 08-546 44 207, e-post: marianne.wikgren@vr.se