Forskningsbarometern 2016
En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse

Från Forskningsbarometern 2016:

Svensk vetenskaplig publicering i ett internationellt perspektiv

Världens sammanlagda produktion av vetenskapliga artiklar har ökat dramatiskt. Tillväxten av artiklar beräknas vara omkring 3 procent per år, medan antalet vetenskapliga tidskrifter ökar med 3,5 procent per år. År 2013 beräknades totalt 2,4 miljoner artiklar publiceras, skrivna av sammanlagt 4,2 miljoner unika författare.[1] Detta avsnitt presenterar olika typer av publiceringsstatistik för Sverige och ett antal jämförelseländer. De indikatorer och underliggande data som används beskrivs närmare i metodavsnittet. Figuren nedan är en sammanslagning av figurerna 10 och 11 i rapporten

Figur 10 (X-axel). Utvecklingen av antalet vetenskapliga publikationer. Sverige jämförs med ett urval länder. Antalet publikationer anges per år och tusen invånare för tre perioder: 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014. Punkten motsvarar den aktuella perioden och den streckade linjen visar utvecklingen från tidigare år. Källa: Thomson Reuters och OECD.

Figur 11 (Y-axel). Utvecklingen av citeringsgenomslag (andel av landets samtliga vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen). Sverige jämförs med ett urval länder. Citeringsgenomslag anges för tre perioder: 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014. Källa. Thomson Reuters.

Sverige tappar i andel vetenskapliga publikationer per capita

Under perioden 2002-2004 publicerade Sverige och Schweiz flest publikationer i förhållande till sin folkmängd bland OECD-länderna. Sedan dess har Danmark och Australien gått om Sverige som nu ligger fyra bland OECD-länderna och på tredje plats i det urval av länder som presenteras i Figur 10. Schweiz ligger fortsatt på en förstaplats.

Figur 10 visar antalet publikationer per 1 000 invånare för 14 länder och tre tidsperioder. Sverige tillhör de länder som har högst produktion av vetenskapliga tidskriftsartiklar i relation till sin folkmängd.

I förhållande till folkmängden har stora forskningsnationer som USA, Storbritannien och Japan en lägre produktion av artiklar jämfört med Sverige. Strax efter millennieskiftet (2002–2004) publicerade Sverige och Schweiz ungefär lika många vetenskapliga publikationer som andel av befolkningen, men den schweiziska produktionen har sedan dess ökat mer än den svenska. Även Danmark har uppvisat en kraftig ökning av antalet vetenskapliga publikationer och hade för den senaste tidsperioden 2012–2014 en högre produktion än Sverige. Japan är det enda land bland Forskningsbarometerns jämförelseländer vars produktion minskat något mellan perioderna.

USA är fortfarande världens största producent av vetenskapliga artiklar räknat i faktiskt antal, men konkurrensen hårdnar. Kina, som visat en kraftig tillväxt av sin vetenskapliga produktion under de senaste 20 åren, har dock fortfarande en mycket låg produktion av artiklar som andel av befolkningen – mindre än en tiondel av den svenska. Sveriges andel av världens sammanlagda vetenskapliga tidskriftsartiklar (fraktionerade) var 1 procent år 2014.

Svensk forskning har ett högt citeringsgenomslag men andra länder har haft större ökningar

Sverige har en globalt sett stor andel högciterade publikationer och andelen har ökat något under de senaste åren. Flera andra länder har dock haft större ökningar och Sverige tillhör nu en grupp som ligger strax efter de ledande länderna i världen.

Figur 11 visar att svenska publikationer får ett relativt högt genomslag mätt som andelen högciterade artiklar. För den sista perioden i figuren ovan (2012–2014) var andelen högciterade artiklar något högre än under de två tidigare perioderna. Flera andra länder har dock visat på större ökningar under hela perioden 2002–2014. Singapore utmärker sig, men även Storbritannien har ökat sin andel högciterade artiklar. Sverige har därför tappat några positioner när länderna rankas utifrån deras andel högciterade artiklar. Det finns också strax efter Sverige flera länder som visat en starkare utveckling de senaste åren, till exempel Tyskland och Österrike.

Schweiz, USA och Danmark minskade sin andel högciterade artiklar något under perioden 2012–2014. Sverige ligger för närvarande i en grupp länder som intar position 11–16 i rankinglistan över världens länder [2], där samtliga länder i gruppen har 11 procent högciterade artiklar. Det innebär att de ligger 10 procent över världsgenomsnittet. Singapore med 16 procent ligger alltså 60 procent över världsgenomsnittet.

Skillnaderna i citeringsgenomslag mellan länderna som placerar sig nära Sverige på listan är mycket små. Marginella förändringar i statistiken kan därför resultera i att ett land förflyttas flera positioner upp eller ner i rankinglistan.
Studier visar att kvinnor överlag producerar färre publikationer än män, men i fråga om citeringsnivåer råder inga konsistenta skillnader mellan kvinnor och män.[3]

[1] Ware, Mark och Mabe, Michael. The STM Report, Fourth Edition. Mars 2015 (reviderad november 2015).
[2] Länder med minst 150 fraktionerade publikationer under perioden 2012–2014. Australien, Belgien, Panama, Irland, Luxemburg och Kanada ligger efter Danmark och före Sverige i listan, men finns inte med i Figur 11.
[3] Vetenskapsrådet. Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv. 2015.

Test

I rapporten

Du hittar mer innehåll från detta avsnitt i den tryckta versionen. En översikt av innehållet i rapporten:

  • Ökade FoU-satsningar och hårdnande konkurrens
  • Finansiering av FoU
  • Personalen i FoU-systemet
  • Svensk vetenskaplig publicering i ett internationellt perspektiv
  • Internationella sampublikationer
  • FoU-resurser i Sverige
  • Högskolans personal i Sverige
  • Svenska lärosätens publicering

Beställ eller ladda ner Forskningsbarometern från vår publikationstjänst.

Senast uppdaterad: 2016-11-04

Kontakt

Marianne Wikgren, projektledare för Forskningsbarometern, telefon: 08-546 44 207, e-post: marianne.wikgren@vr.se