Forskningsbarometern 2016
En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse

Metod och indikatorer

Här kan du läsa om urvalet av indikatorer, jämförelseländer och datakällor som Forskningsbarometern baseras på. Grunderna för den bibliometriska analys som publikations- och citeringsstatistik bygger på, beskrivs också under en rubrik. Här finns även figur- och indikatorförteckning liksom förklaringar av förkortningar och definitioner.

Val av indikatorer

Forskningsbarometern presenterar ett urval indikatorer i syfte att ge en överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse. Vissa basindikatorer är givna – som till exempel hur mycket av Sveriges BNP som satsas på FoU, hur de statliga forskningsanslagen fördelas eller hur kvinnor och män fördelar sig inom högskolans forskande och undervisande personal. Andra har valts ut på basis av Vetenskapsrådets egna analyser, till exempel indikatorer som rör citeringsgenomslag och mobilitet.

Detta är en första utgåva av Vetenskapsrådets Forskningsbarometer. Indikatorerna och presentationen av resultaten kommer att utvecklas kontinuerligt i kommande utgåvor. Tanken är att ett antal indikatorer ska vara fasta och återkomma i varje Forskningsbarometer för att möjliggöra jämförelser över tid. I varje Forskningsbarometer ska det även finnas utrymme till fördjupning inom ett eller flera temaområden, vilket innebär att vissa indikatorer kan vara med i en Forskningsbarometer men inte per automatik i nästkommande.

Fokus i Forskningsbarometern ligger på den statliga FoU-finansieringen och på den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, även om andelen finansiering av FoU i Sverige som kommer från företagssektorn utgör ungefär 60 procent av landets totala FoU-investeringar. Större delen av FoU-verksamheten i företagssektorn rör dock utvecklingsverksamhet snarare än forskningsverksamhet. Sveriges FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor är också relativt liten jämfört med flera andra länders. Omkring 6 procent av de svenska vetenskapliga publikationerna i Vetenskapsrådets publiceringsdatabas hade annan adress än lärosätesadress under perioden 2012–2014.

Urval av länder

Inga länder är till fullo jämförbara eftersom det ofta råder stora skillnader mellan ländernas utbildnings- och forskningssystem. Trots dessa skillnader kan jämförelser länder emellan ge värdefull information och utgöra en grund för analyser och ställningstaganden.

Vilka länder lämpar sig då bäst för internationella jämförelser, ur svensk synvinkel? Ska man till exempel jämföra sig med de forskningsmässigt bästa länderna eller de länder som liknar Sverige mest? Ett alltför snävt urval av liknande länder riskerar att bli begränsande, och jämförelser med enbart de bästa kan bli svåra att relatera till. Därför har Forskningsbarometern ett pragmatiskt förhållningssätt och jämför med de länder som ger den mest relevanta och intressanta jämförelsen beroende på vilket förhållande avsnittet belyser. Forskningsbarometern utgår dock från en ”baslista” bestående av 14 länder, inklusive Sverige.[1] Gemensamt för dessa länder är att de representerar aktiva forskningsnationer. Bland de 14 länderna finns både stora och små, etablerade och framväxande, geografiskt närliggande och mer avlägsna forskningsnationer.

Datakällor

Finansierings- och personalstatistiken vid de internationella jämförelserna kommer från OECD. Internationell statistik levereras med en viss fördröjning eftersom den bygger på enskilda länders inrapportering till OECD. De senaste tillgängliga heltäckande uppgifterna för såväl FoU-investeringar som personal är från 2013. I figurer som bygger på data från OECD finns inte alltid uppgifter för samtliga år. När uppgifter saknas har data i vissa fall beräknats med utgångspunkt i närmast tillgängliga år före och efter det aktuella året.

När det gäller nationella uppgifter om finansiering och personal kommer statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Finansieringsstatstiken uppdateras vartannat år. Forskningsbarometerns uppgifter om finansieringen av svensk FoU bygger på data från december 2015, och rör uppgifter från 2013. UKÄ sammanställer statistik över intäkter och avskrivningar för forskning och forskarutbildning. Denna statistik behandlas vidare av SCB som med UKÄ:s data som grund tar fram de faktiska intäkterna för FoU exklusive kostnader för forskarutbildningens utbildningsmoment.

Personalstatistiken samlas in årligen av SCB på uppdrag av UKÄ. Statistiken baseras på personaluppgifter från lärosätenas löneredovisningssystem för oktober månad.

För att ta fram statistik över de personella resurser som läggs på FoU inom universitets- och högskolesektorn genomförs en enkätundersökning riktad till anställda inom universitet och högskola. Enkätundersökningen ligger sedan till grund för att beräkna antalet årsverken i FoU-verksamhet inom sektorn. Undersökningen genomförs vartannat år av SCB. Den senast tillgängliga rör uppgifter för 2013.

Uppgifterna i Forskningsbarometern bygger i vissa fall på bearbetningar utförda av SCB, bland annat avseende indelning av anställningskategorier i undersökningen om arbetstidens användning, framtagande av examensår samt lärosäte för doktorsexamen när det gäller högskolans personal.

De bibliometriska analyserna i Forskningsbarometern baseras på Vetenskapsrådets databas, som i sin tur bygger på samma grundmaterial som Web of Science (Thomson Reuters).[2] Databasen vid Vetenskapsrådet uppdateras i april/maj varje år. Den senaste uppdateringen gjordes i april 2016. Innehållet i den databas som används i denna upplaga av Forskningsbarometern motsvarar innehållet i Web of Science den 30 mars 2016.

För detaljer kring data i figurerna hänvisas till den separata Figur- och indikatorförteckningen.

Bibliometrisk analys

Nedan sammanfattas hur bibliometriindikatorerna har beräknats och använts i Forskningsbarometern. För en utförligare beskrivning av hur bibliometri används på Vetenskapsrådet hänvisas till ”Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet”[3] samt ”The bibliometric database at the Swedish Research Council – contents, methods and indicators”.[4]

Forskningsbarometern räknar de svenska universitetssjukhusens publikationer som tillhörande respektive universitet.

Vetenskapsrådets databas för bibliometri
Varje tidskrift i databasen klassificeras av Thomson Reuters till en eller flera av cirka 250 ämnesklasser.[4] En artikel i en tidskrift klassificeras enligt tidskriftens ämnesklassning. I Forskningsbarometern aggregeras de ca 250 ämnesklasserna som finns i Web of Science till 13 större ämnesområden.[5]1 Vetenskapsrådet klassar om de tidskrifter som av Web of Science placeras i Övrigt/multidisciplinärt. Efter omklassning av multidisciplinära tidskrifter finns mycket få publikationer inom denna kategori och de har exkluderas från statistiken i Forskningsbarometern.

Varje publikation är av Thomson Reuters också klassad som en av 39 olika dokumenttyper. Vetenskapsrådets statistik baseras på publikationer av typen Article eller Review, som slås ihop till en gemensam dokumenttyp.

Humaniora och samhällsvetenskap Humaniora och stora delar av samhällsvetenskaperna har låg täckningsgrad i databasen Web of Science. Till viss del kommer täckningen att förbättras med tiden allteftersom Web of Science inkluderar fler tidskrifter. Web of Science inkluderar en del böcker men denna del av Web of Science (Book Citation Index) köps inte in av Vetenskapsrådet och ingår inte i underlaget för Forskningsbarometern. Eftersom de stora kommersiella databaserna främst fokuserar på engelskspråkiga tidskrifter kommer dock den forskningsproduktion som publiceras i svenskspråkiga kanaler, och en stor del av produktionen i bokform, att saknas även i framtiden. Det innebär att de internationella databaserna behöver kompletteras med nationella databaser. Utvecklingen av den nationella publikationsdatabasen SwePub kommer i framtiden att möjliggöra vissa analyser som inkluderar svenskspråkiga publikationer, böcker och konstnärligt arbete, dock inte citeringsanalys.

Publikationsvolym och fraktionering
Många figurer i Forskningsbarometern visar indikatorer baserade på antalet publikationer. En utmaning med att räkna antalet publikationer är att en publikation kan ha författare från flera länder. Summan av antalet publikationer från de olika länderna blir då större än det totala antalet publikationer. Samma utmaning finns då man räknar antalet publikationer i olika ämnen, eftersom en tidskrift kan vara klassad så att den tillhör flera ämnesklasser. Det gör att summan av antalet publikationer inom de enskilda ämnena blir större än det totala antalet publikationer. Ett sätt att hantera detta är att dela upp varje publikation i smådelar, så kallade fraktioner, där varje fraktion bara har en adress och en ämnesklass.

Relativt specialiseringsindex
För att relatera den ämnesmässiga inriktningen för ett lands (eller en organisations) publikationer används ett relativt specialiseringsindex (RSI). Detta är en symmetrisk indikator som varierar mellan -1 och +1 och baseras på ett lands (eller en organisations) aktivitetsindex (AI). Aktivitetsindex för ett visst land beräknas genom att dividera andelen publikationer det har inom ett visst ämne, med den andel som ämnet utgör i databasen som helhet. Om 50 procent av Sveriges publikationer är klassade som fysik, medan motsvarande siffra för hela databasen är 25 procent, kommer Sveriges aktivitetsindex för fysik att vara 2. Sverige har i exemplet alltså dubbelt så stor andel fysik som databasen som helhet. Aktivitetsindex är ett osymmetriskt mått som kan anta värden mellan 0 och oändligheten. För att figurerna ska bli lättare att jämföra använder vi istället RSI som beräknas enligt

RSI=

AI-1

AI+1

Om RSI < 0 har landet (eller organisationen) en lägre andel publikationer inom ämnet än världsgenomsnittet. Om RSI > 0 är andelen högre än världsgenomsnittet.

Indikatorn 10 procent högst citerade
För att studera publikationernas genomslag används i Forskningsbarometern en indikator som anger hur stor andel av ett lands eller ett lärosätes publikationer som återfinns bland de 10 procenten mest citerade vetenskapliga publikationerna i världen (begränsat till de som finns i Web of Science). För att avgöra om en artikel återfinns bland de 10 procenten mest citerade jämförs artikeln med alla artiklar i databasen i samma ämne publicerade samma år.
Andelen högt citerade vetenskapliga publikationer är ett lämpligt sätt att mäta citeringsgenomslag, eftersom det till skillnad från citeringsmedelvärdet inte påverkas nämnvärt av enstaka extremt högt citerade publikationer.

Att en publikation hör hemma bland de 10 procenten mest citerade innebär att den är en av de 10 procent mest citerade vetenskapliga publikationer som publicerats inom samma ämne ett specifikt år. Om en publikation är klassad i två ämnen jämförs halva publikationen med det ena ämnet och den andra halvan med det andra ämnet. Om publikationen bara har författaradresser från Sverige och finns bland de 10 procenten mest citerade inom ett av ämnena, kommer publikationen att bidra med vikten 0,5 till antalet svenska publikationer som är bland de 10 procenten mest citerade. Andelen publikationer bland de 10 procenten mest citerade beräknas sedan genom att dividera summan av alla vikter för ett lands publikationsfraktioner som finns bland de 10 procenten mest citerade, med summan av landets samtliga publikationsfraktioner.

Att mäta landets andel av de 10 procenten publikationer i databasen som fått flest citeringar är ett mer selektivt mått för jämförelse mellan olika länders citeringsgenomslag, än att mäta landets totala antal publikationer och antalet citeringar som publikationerna fått under åren efter publiceringen. För Sveriges del blir skillnaderna små mellan dessa båda mått. Sveriges andel av det totala antalet fältnormerade citeringar [7] var 1,14 procent år 2014, medan motsvarande värde för de 10 procenten högst citerade vetenskapliga publikationerna var 1,16 procent.

Figur- och indikatorförteckning


FigurIndikatorFörklaringKälla
1Antal forskare per tusen arbetande personer, i relation till nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP år 2013.Sverige jämförs med ett urval länder. Med forskare avses här Frascatimanualens definition 2015. Cirklarnas yta är proportionerlig mot landets andel av de sammanlagda utgifterna för FoU.OECD MSTI: Total researchers per thousand total employment; GERD as a percentage of GDP.
2(Figuren består av sex indikatorer som anges nedan.)Svensk FoU med hänsyn till sex jämförelseområden. Sveriges position anges i relation till medelvärdet för samtliga länder i databasen och till medelvärdet för de fem toppländerna i respektive kategori.OECD MSTI;
Thomson Reuters.
2aNationella utgifter för FoU som andel av landets BNP år 2013.Sammanlagda satsningar på FoU som utförts inom landet under en bestämd period, som procent av BNP. Sverige: 3,3 %, medel: 1,93 %. Toppländer i OECD-databasen: Sydkorea, Israel, Japan, Sverige, Finland.OECD MSTI: GERD as a percentage of GDP.
2bFöretagens finansiering av nationell FoU som andel av landets BNP år 2013.Företagens finansiering av nationell FoU, oberoende av utförare. Sverige: 2,01 %, medel: 1,03 %. Toppländer i OECD-databasen: Sydkorea, Japan, Taiwan, Sverige, Finland.OECD MSTI: Industry financed GERD as percentage of GDP.
2cOffentlig finansiering av nationell FoU som andel av landets BNP år 2013.Offentligt finansierad nationell FoU, oberoende av utförare. Sverige: 0,93 %, medel: 0,61 %. Toppländer i OECD-databasen: Österrike, Sydkorea, Sverige, Danmark, Finland.OECD MSTI: Government-financed GERD as percentage of GDP.
2dAntal vetenskapliga publikationer per tusen invånare 2012–2014.Världsmedelvärdet utgörs av antalet publikationer och invånare i OECD-länderna (2014). Medelvärdet för de fem toppländerna baseras på antal publikationer och invånare i Schweiz, Danmark, Sverige, Norge och Nederländerna. Antal publikationer och antal invånare för åren 2012–2014.OECD MSTI;
Thomson Reuters.
2eCiteringsgenomslag (andel av landets samtliga vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen).Citeringsgenomslag: andel av landets samtliga vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen. Toppländer i publiceringsdatabasen: Singapore, Schweiz, USA, Storbritannien, Nederländerna. Publiceringsår: 2012–2014.Thomson Reuters.
2fAntal forskare per tusen arbetande personer år 2013.Med forskare avses här Frascatimanualens definition 2015. Sverige: 13,74, medel: 8,15. Toppländer i OECD-databasen: Finland, Danmark, Sverige, Taiwan och Sydkorea.OECD MSTI: Total researchers per thousand total employment.
3Nationella utgifter för FoU år 2013 fördelade på utförande sektor: företagssektor, högskolesektor, offentlig sektor, privat icke-vinstdrivande sektor.Sverige jämförs med ett urval länder. Data för år 2013 (eller senast tillgängliga år).OECD MSTI: Percentage of GERD performed by the business enterprise sector; Percentage of GERD performed by the higher education sector; Percentage of GERD performed by the government sector; Percentage of GERD performed by the private non-profit sector.
4Nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013.Sverige jämförs med ett urval länder.OECD MSTI: GERD as percentage of GDP.
5Nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Samma indikator som i figur 4.Sverige jämförs med ett mindre urval länder jämfört med Figur 4, för att åskådliggöra utvecklingen under perioden 2000–2013. Länderna är: Sydkorea, Sverige, Danmark, Österrike, Kina och Storbritannien.OECD MSTI: GERD as percentage of GDP.
6Nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2003–2013, fördelade på FoU inom högskole- respektive företagssektorn.Sverige jämförs med ett urval länder. I figuren motsvarar pilarnas startpunkt år 2003 och pilarnas slutpunkt år 2013. De streckade stödlinjerna i figuren indikerar summan av utgifterna för högskole- och företags-FoU som procent av landets BNPOECD MSTI: HERD as a percentage of GDP; BERD as a percentage of GDP.
7Offentlig finansiering av nationell FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013.Sverige jämförs med ett urval länder.OECD MSTI: Government-financed GERD as a percentage of GDP.
8Andel av befolkningen som är forskare, uppdelad på kvinnor och män, år 2003, 2008 och 2013.Sverige jämförs med ett urval länder. Data för åren 2003, 2008 och 2013 (eller närmast tillgängliga år).OECD MSTI: Total researchers (headcount); Women researchers as a percentage of total researchers (headcount); Population statistics.
9Fördelning av forskare mellan företagssektorn, högskolesektorn och den offentliga sektorn år 2013.Sverige jämförs med ett urval länder. Data för år 2013 (eller närmast tillgängliga år).OECD MSTI: Business enterprise sector: Total researchers (headcount); Government sector: Total researchers (headcount); Higher education sector: Total researchers (headcount).
10Antal vetenskapliga publikationer per tusen invånare under 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014.Sverige jämförs med ett urval länder. Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters; OECD: Population statistics.
11Citeringsgenomslag per land (andel av landets samtliga vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen) under perioderna 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014.Sverige jämförs med ett urval länder. Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters.
12Forskningsaktivitet som relativt specialiseringsindex (RSI) för 13 ämnesområden.Sverige jämförs med EU 15-länderna (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Storbritannien och Österrike) och världen (samtliga länder i publiceringsdatabasen). Ämnesområden: se metodavsnittet under Bibliometrisk analys. Publiceringsår 2012–2014. Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters.
13Citeringsgenomslag (andel av landets vetenskapliga publikationer inom området som hör till de 10 procenten högst citerade i världen) inom 13 ämnesområden.Sverige jämförs med EU 15-länderna och världen (samtliga länder i publiceringsdatabasen). Ämnesområden: se metodavsnittet under Bibliometrisk analys. Publiceringsår: 2012–2014. Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters.
14Ämnesprofil (relativt specialiseringsindex RSI) och citeringsgenomslag (andel av landets vetenskapliga publikationer inom området som hör till de 10 procenten högst citerade i världen) inom 13 ämnesområden.Sverige jämförs med ett urval länder. Figurens vågräta axel visar landets relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar andelen av landets vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen inom olika ämnesområden. Cirklarnas yta är proportionerlig mot områdets andel av respektive lands samlade artikelvolym. Ämnesområden: se metodavsnittet under Bibliometrisk analys. Publiceringsår: 2012–2014. Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters.
15Andel internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare under perioden 1982–2015, i samarbete med forskare i regionerna EU+2, Nordamerika, Asien, Oceanien, Afrika och Latinamerika.EU+2 avser de 28 EU-länderna samt Schweiz och Norge. Eftersom en artikel kan ha publicerats i samarbete mellan forskare från flera olika regioner är summan större än 100 procent (en artikel med t.ex. författare från fyra av regionerna i figuren räknas fyra gånger). Heltalsräknade publikationer.Thomson Reuters.
16Antal internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare, per samarbetsland och år.Antal artiklar per år anges som medelvärde för åren 2011–2015. Heltalsräknade publikationer.Thomson Reuters.
17Internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare inom 13 ämnesområden under 2005 och 2015, som andel av samtliga svenska publikationer inom respektive område.Ämnesområden: se metodavsnittet under Bibliometrisk analys. Heltalsräknade publikationer.Thomson Reuters.
18Finansiell volym i det svenska FoU-systemet år 2013, fördelad på finansiär och forskningsutförare.Finansiär anges i figurens ovankant och forskningsutförare i figurens nederkant. Beloppen är angivna i miljarder kronor.SCB: Forskning och utveckling i Sverige – översikt och internationella jämförelser (Finansiering av FoU utförd i Sverige).
19Sveriges statliga FoU-medel under 2005–2016, fördelade på mottagare: forskningsfinansiärer, myndigheter, universitet och högskolor.Beloppen är angivna i miljoner kronor och 2016 års fasta priser.SCB: Statliga anslag till forskning och utveckling (Beräknade FoU-medel, mkr efter mottagande enheter och år).
20FoU-intäkter inom den svenska högskolesektorn år 2011 och 2013, fördelade på finansieringskälla.Data för 2013. Siffrorna för 2011 anges inom parentes. Finansieringkällor: Statsanslag, Statliga myndigheter, Privata icke-vinstdrivande organisationer i Sverige, Företag, EU inkl. ERC, Landsting och kommuner, Offentliga forskningsstiftelser, Universitet och högskolor, Övriga källor.SCB: Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn (Driftskostnader för FoU inom högskolesektorn efter forskningsämne, lärosäte och finansieringskälla).
21Driftskostnader (intäkter) för FoU inom den svenska högskolesektorn under perioden 2001–2013, fördelade på lärosäteskategori.Beloppen är angivna i miljoner kronor och 2013 års fasta priser. Lärosäteskategorier: Breda etablerade universitet, Fackinriktade universitet, Nya universitet, Högskolor, Konstnärligt inriktade högskolor, Övriga enskilda utbildningsanordnare.SCB: Forskning och utveckling inom högskolesektorn (Driftskostnader for FoU inom högskolesektorn efter forskningsämne, lärosäte och finansieringskälla).
22Driftskostnader (intäkter) för FoU inom den svenska högskolesektorn år 2011 och 2013, fördelade på lärosäteskategori och forskningsämnesområde.Lärosäteskategorier: Breda etablerade universitet, Fackinriktade universitet, Nya universitet, Högskolor, Konstnärligt inriktade högskolor, Övriga enskilda utbildningsanordnare. Forskningsämnesområden: Medicin- och hälsvetenskap, Naturvetenskap, Teknik, Samhällsvetenskap, Humaniora, Lantbruksvetenskap.SCB: Forskning och utveckling inom högskolesektorn (Driftskostnader for FoU inom högskolesektorn efter forskningsämne, lärosäte och finansieringskälla).
23Forskande och undervisande personal samt anställda doktorander i den svenska högskolan under perioden 2001–2015, per anställningskategori.Anställningskategorier: Doktorander, Lektorer, Adjunkter, Professorer, Annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen, Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen, Postdoktorer, Meriteringsanställning.UKÄ, underlag till officiell statistik om högskolan.
24Forskande och undervisande personal i den svenska högskolan år 2015, fördelad på anställningskategori och lärosäteskategori.Data för år 2015. Figuren anger andelen (vänster axel) och antal (höger axel) för de olika kategorierna.UKÄ, underlag till officiell statistik om högskolan.
25Könsfördelning bland nydisputerade, samt i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2005 och 2015.Data för år 2005 och 2015. Kategorier: Nydisputerade, Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen, Postdoktorer, Meriteringsanställning, Lektorer, Professorer.UKÄ, underlag till officiell statistik om högskolan samt SCB: Doktorsexamina kalenderåren 1973–2015 fördelade efter forskningsämnesområde och kön.
26Antal kvinnor och män i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2015, fördelade på forskningsämnesområde och anställningskategori.Data för år 2015. Statistiken avser personer, dvs. inte helårsekvivalenter. Forskningsämnesområden: Naturvetenskap, Teknik, Medicin och hälsovetenskap, Lantbruksvetenskap, Samhällsvetenskap, Humaniora. Anställningskategorier: Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen (inkl. utländska doktorsexamina), Meriteringsanställning, Postdoktorer, Lektorer, Professorer.UKÄ, underlag till officiell statistik om högskolan.
27Antal kvinnor och män i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2015, fördelade på doktorsexamensår och anställningskategori.Data för år 2015. Män till vänster om mittlinjen och kvinnor till höger. Anställningskategorier: Professorer, Lektorer, Meriteringsanställning, Postdoktorer, Annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen, Adjunkter med doktorsexamen.SCB (bearbetning från universitets- och högskoleregistret).
28Fördelning av arbetstiden för män och kvinnor inom de olika anställningskategorierna för forskande och undervisande personal i den svenska högskolan år 2013.Data för år 2013. Figuren anger andelen (vänster axel) och antal FoU-årsverken (höger axel) för de olika kategorierna. Förutom forskande och undervisande personal inkluderas doktorander samt teknisk och administrativ personal med undervisande och forskande uppgifter. Uppgifterna avser Forskning och undervisning i den svenska högskolan.SCB: FoU-årsverken inom universitet och högskola enligt särskild indelning av anställningskategorier.
29Grad av intern, nationell och internationell rekrytering av anställda per lärosäteskategori i den svenska högskolan år 2015.Andelen anställda vid de olika lärosäteskategorierna i Sverige år 2015 som var rekryterade från det egna lärosätet (samma lärosäte), från annat svenskt lärosäte eller från utlandet. Med ”rekryterade från” avses doktorsexamenslärosäte. Lärosäteskategorier: Breda etablerade universitet, Fackinriktade universitet, Nya universitet, Högskolor.SCB: (bearbetning från universitets- och högskoleregistret).
30Produktion av vetenskapliga publikationer i Sverige 2002 och 2014 sett till total volym och till volymökning per lärosäteskategori.Antal publikationer under år 2002 och 2014 och ökning av antalet publikationer i procent per år mellan 2002 och 2014. Lärosäteskategorier: Breda etablerade universitet, Fackinriktade universitet, Nya universitet, Högskolor, Konstnärligt inriktade högskolor, Övriga enskilda utbildningsanordnare, Övriga. Volymökningen för konstnärliga högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare redovisas inte på grund av den låga volymen. I kategorin Övriga ingår huvudsakligen företag, sjukhus (ej universitetssjukhus) och myndigheter utanför högskolesektorn. Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters.
31Citeringsgenomslag (andel av lärosätets samtliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen) per lärosäteskategori 2007–2009 och 2012–2014.Data avser perioderna 2007–2009 respektive 2012–2014. Andel av lärosätets samtliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen. Lärosäteskategorier: Breda etablerade universitet, Fackinriktade universitet, Nya universitet, Högskolor, Övriga. I kategorin Övriga ingår huvudsakligen företag, sjukhus (ej universitetssjukhus) och myndigheter utanför högskolesektorn. Konstnärligt inriktade högskolor och enskilda utbildningsanordnare redovisas inte på grund av alltför få publikationer (färre än 50 per kategori under båda perioderna). Fraktionerade publikationer.Thomson Reuters.
32Relativt specialiseringsindex (RSI) och citeringsgenomslag för ett urval svenska lärosäten och för gruppen högskolor (15 stycken) på en aggregerad nivå, 2007–2009 och 2012–2014.Pilarna visar en utveckling från 2007–2009 till 2012–2014 för de cirklar vars position ändrats mest under perioden. Den vågräta axeln visar ett lärosätes relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar lärosätets andel av ve-
tenskapliga publikationer inom olika ämnesområden, som hör till de 10 procenten högst citerade i
världen. Cirklarnas yta är propor-
tionerlig mot ämnets andel av res-
pektive lärosätes samlade artikelvolym. Endast ämnen där respektive lärosäte har minst 30 publikationer (10/år) finns med i figuren. Fraktionerade publikationer.
Thomson Reuters.
33Relativt specialiseringsindex (RSI) för vetenskapliga samverkanspublikationer inom 13 ämnesområden, i jämförelse med RSI för samtliga svenska publikationer och med världsmedelvärdet inom respektive område.Ämnesprofil som relativt specialiseringsindex (RSI) för samverkanspublikationer (i samarbete mellan författare från svenska lärosäten och från andra samhällssektorer). Universitetssjukhus ingår i lärosäteskategorin. Detta jämförs med RSI för samtliga svenska publikationer samt med världsmedelvärdet. Ämnesområden: se metodavsnittet under Bibliometrisk analys. Publiceringsår: 2013–2015. Heltalsräknade publikationer.Thomson Reuters.


[1] Danmark, Finland, Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, USA och Österrike.
[2] Vissa data som ingår här härrör från Science Citation Index Expanded®, Social Science Citation Index®, Arts and Humanities Citation Index®, Conference Proceedings Citation Index® och Conference Proceedings Citation Index – Social Sciences & Humanities®, framställda av Thomson Reuters®, Philadelphia, Pennsylvania, USA. © Copyright Thomson Reuters® 2015. Alla rättigheter förbehålls. Vetenskapsrådet är medvetet om att det finns andra aktörer på marknaden, exempelvis Scopus (Elsevier).
[3] Vetenskapsrådet. Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet. 2014-12-15. Dnr 113-2014-7357.
[4] Vetenskapsrådet. The bibliometric database at the Swedish Research Council – contents, methods and indicators 2015, 2015-09-18. Dnr 113-2010-6148.
[5] Se översättningstabell mellan Web of Science-ämnen och OECD: http://incites.isiknowledge.com/common/help/h_field_category_oecd_wos.html
[6] Agronomi, biologi, geovetenskap, fysik, kemi, biomedicin, klinisk medicin, matematik, materialvetenskap, IKT, ingenjörsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.
[7] Alla citeringsmedelvärden är fältnormerade, dvs. antalet citeringar för en publikation divideras med citeringsmedelvärdet för alla publikationer i databasen i samma ämnesområde, år och typ av publikation. Fältnormeringen görs för att justera för variationer mellan ämnesfält i citeringstraditioner. Fältnormeringen innebär alltså att en publikation som fått lika många citeringar som medelvärdet i fältet får en fältnormerad citering som = 1,0. En publikation som fått 50 procent fler citeringar än genomsnittet i fältet får ett värde på 1,5. (Vetenskapsrådet. Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga produktioner. Swedish production of highly cited scientific publications. 2010. Vetenskapsrådets lilla rapportserie 1:2010.)

Test

I rapporten

Svensk forskning ur ett internationellt perspektiv:

  • Ökade FoU-satsningar och hårdnande konkurrens
  • Finansiering av FoU
  • Personalen i FoU-systemet
  • Svensk vetenskaplig publicering i ett internationellt perspektiv
  • Internationella sampublikationer
  • FoU-resurser i Sverige
  • Högskolans personal i Sverige
  • Svenska lärosätens publicering

Beställ eller ladda ner Forskningsbarometern från vår publikationstjänst.

Senast uppdaterad: 2016-11-04

Kontakt

Marianne Wikgren, projektledare för Forskningsbarometern, telefon: 08-546 44 207, e-post: marianne.wikgren@vr.se