Debatt, 2016-09-23

"Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd"

Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket tillgängliggör nu tillsammans med Sveriges lärosäten tusentals vetenskapliga artiklar publicerade av svenska forskare. Satsningen är ett led i att fritt på internet tillgängliggöra resultat från forskning som är finansierad med offentliga medel. EU-ländernas rege­ringar har enats om att gå över till ett öppet system, men det finns hinder på vägen. Den vetenskapliga publiceringen måste inte bara ske med öppen tillgång, så kallad open access, utan också till en lägre kostnad utan att det påverkar kvalitetsgranskningen. För att nå dit i Sverige måste flera aktörer agera. Det skriver Sven Stafström, Vetenskapsrådet, och Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket på DN Debatt.

Debattartikel publicerad i Dagens Nyheter 2016-09-23

Att publicera sina resultat i tidskrifter eller i bokform har en lång tradition och är centralt i vetenskapligt arbete. Vetenskaplig publicering med öppen tillgång har utvecklats av engagerade forskare, bibliotekarier och förläggare med flera. Motiven är att utnyttja internet och ny teknik för kommunikation mellan forskare och det omgivande samhället, att utveckla forskningen genom att frigöra resultaten för alla forskare och att göra det till rimliga kostnader på ett område som idag präglas av ett fåtal stora kommersiella förlags monopolpriser. Öppenhet bidrar till kunskapstillväxt och konkurrenskraft samt inte minst delaktighet, engagemang och intresse för forskning. Med större tillgänglighet till vetenskapliga resultat ges också ökade möjligheter att reproducera resultaten och därmed förutsättningar för att motverka forskningsfusk.

Strategier för och krav på öppen tillgång till forskningsresultat ställs både på nationell, europeisk och internationell nivå av forskare, universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och myndigheter. Samtidigt som resultaten ska vara öppna att ta del av måste publiceringen fungera som en kvalitetssäkring av forskningen och belasta forskningsbudgeten så lite som möjligt. Detta är ingen lätt uppgift, olika intressen står emot varandra och vi är långt ifrån en hållbar modell.

Idag är de flesta vetenskapliga publikationer inte öppet tillgängliga. De vetenskapliga artiklar som forskarna skickar in till tidskrifterna granskas av andra forskare som bedömer den vetenskapliga kvaliteten. Artiklarna som accepteras för publicering i en viss tidskrift blir sedan tillgängliga för de som prenumererar. Biblioteken på våra universitet och högskolor är de största prenumeranterna men kan inte prenumerera på allt och tvingas att prioritera hårt eftersom avgifterna ökar betydligt mer än konsumentprisindex.

De grupper som befinner sig utanför kretsen av prenumeranter måste betala för att läsa artiklar. Det betyder till exempel att läkare, lärare, beslutsfattare och andra för samhället viktiga funktioner riskerar att inte kunna ta del av de senaste forskningsresultaten. Speciellt olyckligt är detta för forskning som bekostas av skattemedel och vars resultat naturligtvis borde vara öppet tillgängliga för offentlig verksamhet.

Om en artikel i en prenumerationsbaserad tidskrift ska göras öppet tillgänglig kräver många förlag ytterligare en avgift. Forskningssystemet får alltså betala två gånger, först för prenumerationerna, och ovanpå det en avgift för att artikeln ska kunna läsas av alla. Det är ett naturligt agerande från en kommersiell aktör men givetvis i längden ohållbart för forskningssystemet.

Vi vill se en övergång till en affärsmodell som istället för prenumerationsavgifter bygger på publiceringsavgifter och där artiklar och böcker blir öppet tillgängliga - det vill säga gratis att läsa och ladda ner - direkt vid publicering. Det finns redan idag ett antal förlag som bedriver sin verksamhet på det sättet. Som regel är den sammanlagda kostnaden för publicering betydligt lägre i dessa öppet tillgängliga tidskrifter än i de traditionella prenumerationsbaserade tidskrifterna men här finns en annan problematik som forskningssystemet måste hantera.

Den kvalitetsbedömning som de vetenskapliga tidskrifterna står för spelar en mycket viktig roll i dagens forskningssystem, dels för kvalitetssäkringen av de forskningsresultat som publiceras men också för forskningsfinansiärer, universitet och högskolor som utnyttjar tidskrifternas kvalitetsbedömning när man bedömer forskarens meriter. Artiklar eller böcker som accepteras av tidskrifter eller förlag som refuserar en hög andel av det som skickas in uppfattas i regel stå för högre vetenskaplig kvalitet än de med hög acceptansgrad. Eftersom många öppet tillgängliga tidskrifter är relativt nyetablerade, och oftast inte har samma renommé som många etablerade prenumerationsbaserade tidskrifter, riskerar en forskare som publicerar i en sådan öppet tillgänglig tidskrift att bedömas som mindre meriterad när denne söker bidrag eller anställning.

Hur forskningsfinansiärer och ledningar och anställningsnämnder vid våra universitet och högskolor väljer att se på meritering, hur forskare väljer att publicera, vilken strategi universitets- och högskoleledningar väljer för sina bibliotek och hur förlagens affärsmodeller utvecklas kommer att bli avgörande för framtidens öppna publiceringssystem.

Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket vill se följande utveckling på kort sikt:

  • Inför den kommande forskningspropositionen måste regeringen under en övergångsperiod räkna med ökade kostnader för öppen tillgång.
  • Vetenskapsrådet satsar nu åtta miljoner kronor över drygt två år för att artiklar ska kunna laddas ner och läsas utan extra kostnader för forskarna och för allmänheten. Bidraget går till ett svenskt konsortium som förhandlar om prenumerationerna med tidskriftsförlagen.
  • Forskningsfinansiärer, universitet och högskolor måste aktivt och samordnat arbeta för lägre publikationskostnader och stimulera forskare till ökad publicering i öppet tillgängliga tidskrifter.
  • Vetenskapsrådet bör få ett uppdrag att utreda hur kvalitetssäkringen vid publicering av forskningsresultat kan upprätthållas på längre sikt.
  • För att långsiktigt kunna följa upp övergången till ett öppet publiceringssystem behövs en vidareutveckling av den nationella databasen SwePub. Kungliga biblioteket bör ges resurser för detta.
  • Forskningsfinansiärer, universitet och högskolor måste hitta alternativa och kompletterande sätt att bedöma enskilda forskares meriter.

På lång sikt kommer alternativa sätt att sprida vetenskapliga resultat att bli allt vanligare. Speciella databaser, publiceringsplattformar, arkiv och sociala medier används redan idag. Oavsett hur det kommer att se ut i framtiden, måste målet vara att vetenskaplig publicering inte bara är öppet tillgänglig utan också görs till lägre kostnad, med effektivare metoder och med bibehållen eller höjd kvalitet i granskningen av forskningsresultaten.

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet

Dela |

Senast uppdaterad: 2016-09-23

Vetenskapsrådets debattartikel i Dagens Nyheter "Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd"länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs/ladda ned förslag på nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig informationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om programmet OpenAccess.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fakta:

Vetenskapsrådet har i samråd med Kungliga biblioteket tidigare tagit fram ett förslag på riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information som överlämnats till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. Vetenskapsrådet driver också tillsammans med andra forskningsfinansiärer utvecklingen genom att ha regler för forskarna som får forskningsbidrag. Kungliga biblioteket är huvudman för programmet OpenAcess.se och kommer att få ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.