Debatt, 2016-09-14

Slutreplik: "Vi vässar riktlinjer för granskning"

Vi förtydligar nu våra riktlinjer för sakkunnigbedömning, med betoning på kvalitet, oberoende och öppenhet. Det skriver Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet, i sin slutreplik på en debatt i Svenska Dagbladet om att motverka forskningsfusk.

Slutreplik publicerad i SvD (svd.se) 14 september 2016

I en replik till min debattartikel om en kraftsamling mot forskningsfusk (SvD 10/9) skriver Gustaf Nilsonne att mer systematiska åtgärder behövs. Han betonar särskilt vikten av det kollegiala samtalet och sakkunniggranskning, uppvärdering av praktiker som är kopplade till hög vetenskaplig integritet samt öppen tillgång till data. På samtliga dessa områden bedriver Vetenskapsrådet konkret utvecklingsarbete för att bidra till ett robust system som stödjer en transparent, pålitlig och samtidigt högkvalitativ forskning.

Varje år inkommer cirka 6 000 ansökningar om forskningsbidrag till Vetenskapsrådet. Alla bedöms i systematiskt utformade kollegiala bedömningar. Tonvikten ligger på bedömningar i beredningsgrupper bestående av aktiva forskare – både svenska och internationella – med sakkompetens. Beredningsgruppernas bedömningar kompletteras i vissa fall av externa bedömningar för att säkerställa kompetens och oberoende. Eventuellt jäv bevakas noga och för ett par år sedan såg vi över vår jävspolicy för att ytterligare säkerställa ett oberoende.

Men vi vill ge en än tydligare grund för sakkunniggranskningen. Därför förtydligar vi nu våra riktlinjer för sakkunnigbedömning, med betoning på kvalitet, oberoende och öppenhet. Våra granskare ska utbildas i de nya riktlinjerna och de ska även användas i vårt eget uppföljningsarbete.

När det gäller indikatorer för vetenskaplig kvalitet kan varken antalet publikationer i högt rankade tidskrifter eller citeringar användas som enda fristående mått på vetenskaplig kvalitet. De som bedömer forskningsansökningar och forskningsresultat måste noggrant läsa det som skrivs. Sakkunnigbedömning är basen för en kvalitativ forskning. Jag vill också understryka att vid bedömning av ansökningar läggs tyngdpunkten på forskningsprojektet, det vill säga den forskning som ska genomföras.

Jag delar Nilsonnes uppfattning att transparens och öppenhet ger en god grund för att motverka forskningsfusk. Argumentet är ett av flera för öppen tillgång till vetenskaplig information. Vetenskapsrådet har tagit fram förslag till nationella riktlinjer på området och vi arbetar tillsammans med andra aktörer för att åstadkomma öppet tillgängliga data och publikationer.

Slutligen vill jag återkomma till en av huvudpunkterna i min debattartikel. Forskningens integritet och kvalitet handlar i stor utsträckning om den enskilde forskaren men vi alla måste hjälpas åt att lyfta frågor kring forskningens integritet och etik. Den expertgrupp för etik som finns knuten till Vetenskapsrådet tar den uppgiften på största allvar.

Sven Stafström
Generaldirektör för Vetenskapsrådet

Dela |

Senast uppdaterad: 2016-09-14