VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

Synpunkter på det kommande ramprogrammet – Horisont Europa

Den 7 juni presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ramprogram för forskning och innovation för perioden 2021–2027, Horisont Europa. Hur det utformas får stor betydelse för forskare i Sverige och för det svenska forsknings- och innovationssystemet. Här kan du läsa Sven Stafströms kommentarer kring förslaget.


Förra året lämnade Vetenskapsrådet sina rekommendationer för utveckling av EU:s nuvarande och kommande ramprogram för forskning och innovation (läs rekommendationerna). Mycket av det vi lyfte fram då gäller även nu när vi har fått se ett mer detaljerat förslag för det kommande ramprogrammet.

Den 20 juni presenterade vi och andra organisationer våra synpunkter på EU-kommissionens förslag vid ett samrådsmöte som Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet anordnade. I juli börjar sedan förhandlingen om förslaget där Regeringskansliet representerar Sverige.

Vi tycker att det är positivt att strukturen med tre pelare bibehålls från det nuvarande programmet, något som har hjälpt till att klargöra målen med de olika prioriteringarna. Partnerskapsprogrammen, det vill säga forskningsprogram som EU:s ramprogram och nationella forskningsfinansiärer finansierar gemensamt, har förenklats och blivit tydligare, vilket också är positivt. Men det finns några delar som vi tycker bör tas upp i förhandlingen om ramprogrammet som påbörjas i juli:

  • Finansieringsinstrumenten i pelaren ”Öppen vetenskap” – ERC, MSCA och forskningsinfrastruktur – har visat på stort europeiskt mervärde. Dessutom är den forskning som finansieras inom dessa satsningar av avgörande betydelse för resultaten inom övriga pelare. Budgeten måste stärkas i förhållande till övriga pelare.

  • Det är viktigt att ERC:s roll stärks. I budgetförslaget utgör ERC cirka 17 procent av den totala budgeten för Horisont Europa vilket är samma som i nuvarande ramprogram. Vi tycker att andelen ska höjas till minst 20 procent med tanke på det stora antal excellenta ansökningar som i nuläget blir utan finansiering. Forskning som finansieras av ERC är dessutom i högsta grad relevant för att lösa de stora samhällsutmaningarna.

  • Tillgång till forskningsinfrastruktur har fått en ökad betydelse för forskning och innovation. Forskningsinfrastrukturer blir också dyrare att utveckla i takt med att de blir mer och mer avancerade. Därför behövs en större budget inom detta område än vad EU-kommissionen föreslår. En sådan ökning är också välmotiverad med tanke på det stora europeiska mervärde som är kopplat till de forskningssamarbeten och det utvecklingsarbete som bedrivs, framförallt på de stora forskningsanläggningarna. Vetenskapsrådet har även tidigare rekommenderat att ramprogrammet tar ansvar inte bara för uppbyggnad av forskningsinfrastruktur utan även för drift. Det liggande förslaget går tyvärr åt motsatt håll.

  • EU-kommissionen föreslår att forskningsfinansiering ska ha ett ökat fokus på konkreta resultat och samhällseffekter genom en finansieringsform kallad ”missions”. Detta är ett intressant förslag som Vetenskapsrådet gärna är med och utvecklingar vidare. Ny banbrytande kunskap, i många fall med en tvärvetenskaplig karaktär, är av central betydelse i detta sammanhang vilket också bör påverka utformningen av denna finansieringsform.

Tyngdpunkten i våra rekommendationer till regeringen handlar om att åstadkomma en tydligare integrering av grundforskning – som skapar förutsättningar för ny banbrytande kunskap – i hela ramprogrammet. Som medlem i Science Europe kommer vi också att, tillsammans med forskningsråd i Europa, påverka utformningen av det kommande ramprogrammet i den riktning som anges ovan.

EU:s ramprogram

EU organiserar europeiska forsknings- och innovationssamarbeten i form av ramprogram. Nuvarande ramprogram Horisont 2020 löper under perioden 2014–2020. EU-kommissionen presenterade den 7 juni 2018 förslaget på nästa ramprogram för perioden 2021–2027, Horisont Europa. Vetenskapsrådet arbetar med forskningsfrågor som är relaterade till ramprogrammet på många olika sätt och stödjer Regeringskansliet när det gäller Sveriges engagemang i ramprogrammen.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Nytt forskningssamarbete med USA inom bland annat 6G, kvantteknologi och cancer

    Vetenskapsrådet och Vinnova har tecknat en femårig avsiktsförklaring med amerikanska National Science Foundation (NSF), som ska underlätta forsknings- och innovationssamarbeten mellan Sverige och USA.

  2. Science Europe: Så kan dialogen mellan forskare och beslutsfattare stärkas

    Mer dialog behövs mellan forskarsamhället och beslutsfattare för att de beslut som fattas ska baseras på vetenskaplig kunskap. I en ny rapport ger Science Europe förslag på hur denna dialog kan stärkas.

  3. Nya riktlinjer för användning av AI inom Europa

    EU-kommissionen har tillsammans med länderna inom European Research Area (ERA) och andra intressenter tagit fram riktlinjer för ansvarsfull användning av generativ AI inom forskning och innovation.