På den här sidan har vi sammanfattat hur processen går till när nya ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd utses. Hur elektorsvalet ska gå till bestäms av förordningen om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd (2012:520)
Länk till annan webbplats..
1. Lärosätena ansvarar för att utse elektorer
Universiteten och högskolorna är indelade i sex regioner som utser sammanlagt 165 elektorer. Tillsammans utgör de en elektorsförsamling som representerar Sveriges forskare.
Region | Ansvarigt lärosäte | Övriga lärosäten i regionen |
|---|---|---|
Region 1 | Uppsala universitet | Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Örebro universitet |
Region 2 | Lunds universitet | Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Malmö universitet |
Region 3 | Göteborgs universitet | Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Karlstads universitet |
Region 4 | Stockholm universitet | Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet KI, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan KTH, Stockholms konstnärliga högskola, Södertörns högskola |
Region 5 | Umeå universitet | Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet |
Region 6 | Linköpings universitet | Stiftelsen Högskolan i Jönköping |
De 165 elektorerna är jämnt fördelade (55 elektorer vardera) över de tre ämnesområdena; humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap. Antalet elektorer som varje region ska utse beror på hur många forskare som är aktiva inom varje ämnesområde vid regionens lärosäten. Regeringen beslutar om hur många elektorer varje region ska utse baserat på ett beräkningsunderlag från Vetenskapsrådet. Underlaget baseras på officiell personalstatistik för högskolan.
Vem kan utse elektorer?
Endast personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens vid de lärosäten som nämns i tabellen ovan kan utse elektorer.
Vem kan bli elektor?
För att kunna bli elektor krävs vetenskaplig eller konstnärlig kompetens och en anställning på minst 40 procent inom det aktuella ämnesområdet.
2. Elektorerna väljer ledamöter till styrelsen och ämnesråden
Elektorsförsamlingen sammanträder två gånger på hösten under det sista året av det aktuella ämnesrådets mandatperiod. Vid första mötet utser elektorerna valberedningar som föreslår vilka forskare som ska bli nya ledamöter i Vetenskapsrådets styrelse eller något av våra tre ämnesråd. När förslagen har kommit in träffas elektorförsamlingen igen och väljer vilka som ska bli ledamöter. Ledamöterna utses för tre år och kan väljas om för ytterligare en treårsperiod.
Sex av nio ledamöter i styrelsen utses av elektorerna. Regeringen utser generaldirektören, styrelsens ordförande och ytterligare en ledamot. Regeringen utser även två av ledamöterna till ämnesrådet för medicin och hälsa.
Vem kan bli ledamot?
För att kunna bli vald till ledamot i vår styrelse eller våra ämnesråd krävs hög vetenskaplig eller konstnärlig kompetens inom något av de tre ämnesområdena: humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa eller naturvetenskap och teknikvetenskap.
Så utses ledamöter till Vetenskapsrådets andra beslutande organ
Information om hur det går till att utse ledamöter till våra andra beslutande organ hittar du i presentationen av respektive råd och kommitté.
Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI
Kommittén för konstnärlig forskning
Publicerad
Uppdaterad