Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.

Ann Phoenix är professor i socialpsykologi vid University College London, Storbritannien. Under året kommer hon att arbeta med genus och pedagogiska processer i samhället, GePS, vid Umeå universitet och där utveckla forskning, nätverk och undervisning om normkritiskhet.

–Kerstin Hesselgren var en pionjär när det gäller att främja jämställdhet och det är en ära att få motta en så statusfylld professur, säger Ann Phoenix.

Tillsammans med Umeå centrum för genusstudier, UCGS, kommer jag att fokusera på att synliggöra de maktstrukturer och privilegier som produceras genom normativt tänkande i samhället.

Ann Phoenix arbete handlar också om stora utmaningar som global hälsa, hållbara städer, interkulturell interaktion och mänskligt välbefinnande. Detta inkluderar forskning om hur familjer och ungdomar tänker på miljö och klimatförändring och forskning om maskuliniteter, etniciteter och nya tider. Hon har också varit ansvarig för ett regeringsfinansierat forskningscenter för barns välfärd.

–Mycket av mitt arbete handlar om interkulturell interaktion och människors välbefinnande, säger Ann Phoenix. På samma sätt kommer mitt arbete vid Umeå universitet att utveckla tvärvetenskapliga samarbeten för att hantera angelägna samhälleliga problem.

Ann Phoenix hoppas att hennes forskning kommer att bidra till ett bättre framtida samhälle. För henne handlar det om att förstå och omförhandla både det förflutna och nuet för att få en bild av olika förväntade framtider.

–I mitt arbete strävar jag efter att förstå mening (”meaning”) ur människors egna perspektiv och att analysera dem i sitt sammanhang och med ett socialt rättvisemål i sikte, förklarar hon. Att synliggöra det som är dolt eller osynligt eftersom det tas för givet, möjliggör visioner om förändring. Det i sin tur förbättrar de förändringar som är möjliga. Detta är centralt i det normkritiska perspektivet som ligger till grund för Kerstin Hesselgrens gästprofessur.

Fogelstadgruppen med, stående från vänster, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Sittande: Kerstin Hesselgren. Foto: Okänd.

Kerstin Hesselgren

Kerstin Hesselgren (1872–1962) var Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot och vann erkännande för sin expertis inom socialpolitik och kvinnors rättigheter. Kerstin Hesselgren var även en pionjär inom kvinnorörelsen med stort engagemang för internationell fred och den första kvinnliga medlemmen av Internationella arbetsorganisationen. Hon var även Sveriges första delegat i Nationernas förbund.

1987 inrättade Sveriges riksdag en gästprofessur till hennes minne. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för professuren, och lärosäten ansöker genom att nominera en internationellt framstående forskare inom samhällsvetenskap, humaniora, teologi eller juridik.

Kerstin Hesselgren var en av fem kvinnor i Fogelstadgruppen som bildades 1921. Gruppen stod bland annat stod bakom Kvinnliga medborgarskolan.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Är bedömningen av ansökningar jämställd?

    Vetenskapsrådet har genomfört jämställdhetsobservationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms. Vi använder observationerna för att följa upp vårt eget arbete och säkerställa en jämställd bedömningsprocess.

  2. En jämställd process: En kvalitativ undersökning av bedömningen av forskningsbidragsansökningar 2023

    Under en följd av år har Vetenskapsrådet byggt upp kunskap om hur arbetet för ökad jämställdhet i samband med forskningsfinansiering kan bedrivas. Ett verktyg som myndigheten använder är jämställdhetsobservationer. Observationerna syftar till att ut...

  3. Tage Erlanders gästprofessur

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om att 2026 års innehavare av Tage Erlanders gästprofessur blir Remigio Cabrera-Trujillo, professor i fysik vid National Autonomous University of Mexico.