Reformer inom forskning och forskarutbildning 1990–2022

Forskning och högre utbildning tillmäts en allt större betydelse för Sveriges möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed för landets välstånd och allmänna utveckling.

Denna rapport ger en samlad överblick över viktiga politiska beslut och förvaltningspolitiska förändringar som har påverkat förutsättningarna för forskning och forskarutbildning i Sverige under de senaste decennierna. Rapporten är en ny version av en tidigare rapport som sträckte sig från 1990 till 2017, och är uppdaterad med reformer från åren 2018 till 2022.

Mer inom samma ämne

  1. Debattreplik: Pengar till forskning ska fördelas utifrån kvalitet

    Vi vill att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, delar av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i en replik på Jonas Franssons debattinlägg i tidn...

  2. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  3. Ny kartläggning av forskningsbehov inom kvinnors hälsa

    Vetenskapsrådet och Forte har kartlagt forskningen inom kvinnors hälsa och sjukdomar. Resultatet presenteras i en ny rapport. Rapporten pekar på kunskapsbehov kopplade till kvinnors hälsa och sjukdomar, samt vilka satsningar på forskning som behövs.