Storskaliga beräkningsresurser

Forskar du inom beräkningsvetenskap? Då kan du ansöka om att få tillgång till svenska och europeiska beräkningsresurser vid NAISS och EuroHPC. Här kan du läsa mer om hur du går tillväga.

Ansök om svenska beräkningsresurser vid NAISS

NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden) är Sveriges nationella infrastruktur för högprestandaberäkningar, lagring och datatjänster. Här finns de existerande systemen Dardel, Tetralith, Alvis, Bianca och Rackham.

Forskare på svenska lärosäten och forskningsinstitut, som är godkända av Vetenskapsrådet, kan ansöka om beräkningsresurser via NAISS, utan kostnad. Det går att ansöka om beräkningsresurser i olika omfattning; små, medelstora och stora. Små och medelstora tilldelningar av beräkningsresurser för till exempel utveckling och testning går att söka på löpande basis, medan stora tilldelningar fördelas via utlysningar, så kallade rundor, några gånger per år.

Se aktuella utlysningar på NAISS webbplats Länk till annan webbplats.

Alla ansökningar bedöms av en så kallade allokeringskommitté (National Allocation Committee, NAC) utifrån bedömningskriteriet vetenskaplig excellens.

NAISS förser även andra svenska forskningsinfrastrukturer, den privata sektorn och den offentliga sektorn med beräknings- och lagringstjänster, och fungerar som en koordinerande hub med filialer för användarstöd och utbildning på olika platser i Sverige.

Beräkningsresurser vid finska LUMI

LUMI (Large Unified Modern Infrastructure) är en superdator i Kajaani, Finland. Den har beräkningsresurser anpassade för dataintensiv forskning, högpresterande datoranvändning och artificiell intelligens (AI). Här länkas beräkningskapacitet, djupinlärning, simuleringar och resurser för användning av stora mängder data samman.

Sverige är medlem i LUMI-konsortiet, och en andel på drygt 3% av beräkningsresurserna är reserverade för svenskt bruk. Ansökan om tillgång till den svenska andelen av beräkningsresurser vid LUMI, görs via NAISS. Ansökningar om tillgång till EuroHPC-andelen görs via EuroHPC.

LUMI ägs av EuroHPC Joint Undertaking (EuroHPC JU) och drivs av ett konsortium med 11 medlemsländer där Vetenskapsrådet är Sveriges representant. Själva superdatorn drivs av CSC – IT Center for Science Ltd.

Se alla öppna utlysningar av beräkningsresurser på LUMI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Tillgång till europeiska beräkningsresurser

EuroHPC Joint Undertaking är ett europeiskt partnerskapsprogram där europeiska länder, tillsammans med EU-kommissionen, arbetar för att främja det europeiska ekosystemet för högpresterande beräkningar (high-performance computing, HPC). Programmet spänner över alla vetenskapsområden och innefattar även utveckling av kod, algoritmer, nya matematiska beräkningsmodeller och deras tillämpningar på vetenskapliga studier.

EuroHPC har regelbundna utlysningar av tilldelning av beräkningsresurser, i flera olika storlekar. Ansökningarna granskas av experter utifrån bedömningskriteriet vetenskaplig excellens.

Se alla öppna utlysningar av beräkningsresurser på EuroHPC:s webbplats Länk till annan webbplats.

Projektutlysningar inom högprestandaberäkningar

Det går även att söka medel för HPC-relaterade projekt från EuroHPC. Exempel på projekt kan vara mjukvaruutveckling, utbildning, supportcenter och pilotprojekt. Utlysningarna öppnas löpande och är vanligtvis öppna ett par månader. De administreras av EU och riktar sig till enskilda forskare som deltar i internationella konsortier utformade enligt Horisont Europa:s regler.

För många av utlysningarna behövs medfinansiering från en svensk aktör. Vetenskapsrådet är den huvudsakliga medfinansiären men även andra svenska myndigheter och lärosäten kan vara medfinansiärer.

Mer information om utlysningar, upphandlingar och andra aktiviteter inom partnerskapsprogrammet finns på EuroHPC:s webbplats Länk till annan webbplats.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Slutrapport från behovsinventering avseende data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Utbildningsvetenskaplig forskning har under de senaste 20 åren vuxit fram som ett väl etablerat forskningsfält. I forskningsöversikten 2023 betonade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté behovet av att utveckla infrastrukturer som stärke...

  2. Data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Under 2023 genomförde Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté en kartläggning och behovsinventering avseende data samt behov av infrastrukturer för utbildningsvetenskap. Vid detta seminarium presenterar utredare Jan Hylén rapporten.

  3. Forskningsinfrastrukturer ska kunna få finansiering i 10 år

    Regeringen gör en ändring i Vetenskapsrådets instruktion som innebär att vi kan finansiera forskningsinfrastruktur av nationellt intresse under en längre period, från dagens 6 år till 10 år. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den långsikti...