Humaniora och samhällsvetenskap
Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap handlar om hur samhället fungerar och om hur kulturella värden skapas och sprids. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, till exempel rättsvetenskap, religionsvetenskap, historia, språk, litteratur, filosofi, ekonomi, sociologi och statsvetenskap.
Globalt sett är kvinnor underrepresenterade inom politik och i synnerhet missgynnade på politiska ledarpositioner. Kvinnliga politiska ledare behandlas dessutom ofta sämre än sina manliga kollegor. Detta förklaras ofta med att ledarskapsideal är maskulint kodade. De betonar dominans och individualism, medan feminint kodade attribut betonar omsorg och inkludering.
Forskningen har hittills dominerats av studier från länder och sammanhang där män är överrepresenterade inom politiken. Det finns däremot inte mycket kunskap om förutsättningarna för kvinnliga politiska ledare i mer könsbalanserade kontexter.
Vårt projekt syftar till fylla den forskningsluckan genom att undersöka relationen mellan ledarskapsideal, praktiska förutsättningar för att utöva ledarskap, och kön. Vi kommer undersöka hur ledarskapsideal och kön uppfattas i svenska sammanhang och även hur manliga och kvinnliga ledare bemöts och bedöms. Vi undersöker detta genom en rad olika studier: intervjuer och enkäter med svenska politiker, kvantitativ textanalys av interpellationsdebatter och enkäter med medborgare. Denna kombination av data och metoder ger oss både empiriska och teoretiska insikter.
Underrepresentation och diskriminering av kvinnor på ledande positioner är en utmaning inom både politiken och inom andra sektorer. Detta projekt bidrar med kunskap om en i stort sett outforskad fråga av hög demokratisk relevans: förbättras förutsättningarna för kvinnor att utöva ledarskap inom politiken i takt med att mansdominansen minskar? Resultaten kan vägleda arbetet med att faktiskt skapa förutsättningar för ett jämställt politiskt ledarskap.
Projektledare: Josefina Erikson, lektor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Projekttitel: Vad krävs för att ledarskap ska bli jämställt? Studier av politiskt ledarskap i en könsbalanserad kontext
Antisemitism är inget historiskt fenomen utan ett växande problem såväl i Sverige som i övriga Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet. Många judiska ungdomar konfronteras dagligen med antisemitism i sin vardag. Samtidigt pekar Barnombudsmannen (2021) på att det finns mycket lite kunskap om unga judars upplevelser av antisemitism. Lärare och annan skolpersonal vittnar om att det ofta är svårt att identifiera antisemitisk ideologi eftersom den kan ta sig många olika uttryck. En nyutkommen rapport om antisemitismen i Stockholms skolor (2022) bekräftar denna bild.
Med det här projektet vill vi med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitisk retorik manifesteras språkligt och visuellt och hur unga personer som utsätts för antisemitiska budskap i dagens Sverige tolkar och påverkas av det. Vi kommer att kombinera diskursanalys med fältstudier.
En av projektets delstudier kommer fokusera på antisemitiska uttryck i offentliga politiska sammanhang, med Almedalen i särskilt fokus. I en annan delstudie ska vi studera antisemitisk propaganda i skolmiljö. För att de ungas egna perspektiv ska få en framträdande roll kommer judiska ungdomar själva delta i den tredje delstudien som medforskare.
Projektledare: Gustav Westberg, docent i svenska, Örebro universitet
Projekttitel: Antisemitiska uttryck – antisemitismens semiotik i Sverige och unga judars erfarenheter
Klinisk behandlingsforskning
Inom klinisk behandlingsforskning ger vi stöd till kliniska behandlingsstudier – såväl interventions- som observationsstudier. Det kan exempelvis röra sig om att utvärdera diagnostiska tekniker, användningen av etablerade läkemedel och om att effektivisera metoder och behandlingar som det finns ett identifierat behov av.
Det kan också handla om behandlingsmetoder som inte kräver läkemedel. Studierna ska vara motiverade utifrån hälso- och sjukvårdens behov och det ska vara möjligt att se patient- och samhällsnytta inom en definierad tidsrymd.
Mer än var fjärde patient med en schizofreni blir inte bättre av den behandling som erbjuds idag. Andra blir bättre men plågas av biverkningar av de läkemedel som satts in. Många dör i förtid. Personer med schizofreni har också en ökad sjuklighet i kroppsliga sjukdomar, särskilt immunologiska. Traditionellt brukar immunologiska sjukdomar förknippas med kroppslig sjukdom men på senare år har ett samband mellan autoimmunitet, inflammation och psykossymtom visats i flera studier, bland annat i en som vår forskargrupp gjort.
Vi har genomfört en så kallad öppen pilotstudie där vi undersökt om svårt sjuka patienter med schizofreni blir bättre i sin psykossjukdom och mår bättre om de får tillägg av läkemedlet rituximab. Det är ett inflammationshämmande läkemedel som används vid MS och ledgångsreumatism. Rituximab representerar en helt ny verkningsmekanism för behandling av psykoser och har inte prövats vid psykiatrisk sjukdom tidigare, vilket gör vår studie banbrytande.
Eftersom vi har sett mycket goda resultat vill vi nu gå vidare med en placebokontrollerad studie på 104 patienter med schizofreni och andra närliggande psykossjukdomar. Behandlingen kommer ges i dropp vid ett tillfälle och patienterna kan gå hem samma dag. Allvarliga biverkningar kan förekomma men är extremt sällsynta. Patienterna kommer att fortsätta med sin ordinarie psykiatriska behandling under studien.
Sammanlagt kommer vi följa patienterna under 6 månader och undersöka de psykiatriska symtomen, eventuella biverkningar och tecken på inflammation. Efter 12 veckor kommer vi att utvärdera effekten.
Om behandlingen visar sig vara effektiv kommer den med stor sannolikhet revolutionera förståelsen och behandlingsrekommendationerna för en svårt drabbad patientgrupp.
Projektledare: Susanne Bejerot, professor i psykiatri Örebro universitet, överläkare i Region Örebro län
Projekttitel: En dubbelblindad randomiserad placebokontrollerad studie med rituximab – immunomodulerande behandling av Schizofreni hos vuxna
Allergenspecifik immunterapi är den enda behandling som förbättrar de allergiska symptomen akut och samtidigt minskar symtomen en längre tid efter avslutad kur.
Immunterapin ges under minst tre år, antingen som en subkutan* injektion i armen var 6–8 vecka eller i form av en tablett under tungan som tas dagligen. Men dessa terapiformer har sina begränsningar. Injektionerna måste ges på speciella allergimottagningar och patienterna som får tabletter missar ibland att ta dem. Alla patienter svarar inte heller på behandlingen.
Nu har en ny form av behandling mot gräspollenallergi tagits fram som innebär att tre ultraljudsledda injektioner ges direkt i en lymfkörtel i ljumsken med 4 veckors mellanrum. Dosen är 100 gånger lägre än vid injektionen i armen.
I studier på djur har ett tillskott av D-vitamin tillsammans med behandlingen i tablettform visat sig ge goda effekter på immunförsvaret. Syftet med vårt projekt är att undersöka om D-vitamin i samband med den nya behandlingsformen där injektioner ges i en lymfkörtel kan ge ett förbättrat behandlingsresultat. Parallellt ska vi genomföra den första jämförande studien mellan immunterapi i tablettform och immunterapi i form av injektioner i lymfkörteln, och leta efter så kallade biomarkörer som kan förespå vilka patienter som kommer att svara på behandlingen.
Vi kommer att rekrytera 360 vuxna patienter med gräspollenallergi. 240 av dem lottas till att behandlas antingen med den nya behandlingsformen plus en tillsats av D-vitamin, eller med den nya behandlingsformen plus placebo. De resterande 120 patienterna får immunterapi i tablettform under tre år.
Ett lyckat utfall kan öppna för en lättillgänglig och effektiv behandling av gräspollenallergi.
* Vid en subkutan injektion sprutas läkemedlet in i underhudsfettet. Det verksamma ämnet tas upp i blodet och sprids till det ställe det ska verka.
Projektledare: Lars-Olaf Cardell, professor och överläkare i öron- näsa- och halssjukdomar, Karolinska institutet
Projekttitel: Intralymfatisk immunterapi förstärkt av vitamin D, ett nytt sätt att närma sig allergivaccinering
Konstnärlig forskning
Konstnärlig forskning är praktikbaserad och omfattar alla konstarter. Forskningsresultaten gestaltas i både konstnärliga verk och textbaserade metareflektioner. Konstnärlig forskning ger kunskap om och utvecklar komplexa skapande processer; den prövar och vidareutvecklar metoder, teoretiska begrepp och materialiteter; den undersöker och fördjupar förståelsen av konstens fältspecifika möjligheter och utmaningar, samt hur konsten, ofta i samverkan med andra discipliner, bidrar till en ökad kunskap om de stora samhälleliga frågorna.
Design är och har länge varit nära sammankopplat med industrialisering. På så sätt har design bidragit till en ökad materiell standard för många människor, men också till överproduktion av avfall som i sin tur har lett till miljöförstörelse i form av till exempel mikroplaster i hav och kroppar. Eftersom design påverkar både människors och andra arters välmående är det viktigt att utforska alternativ, utan skadliga effekter.
Med vår forskning vill vi påverka designutbildningen. I samarbete med andra kunskapstraditioner kommer vi utföra designexperiment som kombinerar historiska referenser med post-antropocentriska och post-kapitalistiska teorier och praktiker. Ett mål med experimenten är att få kunskap om hur den som arbetar med design på ett bättre sätt kan axla det industriella arvets framstegsfokus genom att bry sig om skadade livsmiljöer. Ett annat mål är att utveckla och artikulera färdigheter, kompetenser, kapaciteter och koncept som kan vara nödvändiga för att designa på ett inkluderande och demokratiskt sätt.
Forskningsmiljön består av tre experimentella designstudios som bygger vidare på varandra. I Studio 1 arbetar vi med alternativa designhistorier. I Studio 2 genomför vi tre platsspecifika designexperiment för att undersöka och utveckla designpraktiker som går bortom ett enkelspårigt fokus på framsteg. Studio 3 fokuserar på att sammanfoga lärdomar från 1 och 2 och dela det med internationella designers och designforskare. För att skapa dialog med designaktörer och allmänhet kommer vi under hela processen offentliggöra arbetet genom bland annat utställningar.
Projektledare: Åsa Ståhl, forskare vid institutionen för design, Linnéuniversitetet
Projekttitel: Design bortom framsteg: föreställningar om designhistorier och framtider
Med detta projekt vill vi skapa nya perspektiv på Göteborgs koloniala historia. Utgångspunkten är hanteringen av socker och sockrets rörelse genom staden under 1700-och 1800-talet.
Svensk inblandning i den transatlantiska slavhandeln har länge varit i princip osynlig i den offentliga historieskrivningen. Under senare tid har Sveriges direkta involvering i slavhandelsön Saint Barthélemy börjat uppmärksammas, men en stor del av Sveriges koloniala historia är fortfarande obearbetad och bristen på forskning inom området är stor. Ett antal familjer gjorde sig förmögna på den koloniala sockerhandeln i bland annat Göteborg. De förhållanden som rådde skapade grunden för Göteborgs mecenatkultur och de uttryck den tar sig i staden än idag.
Det här projektet syftar till att synliggöra koloniala strukturer i staden. Idag är det mecenaternas perspektiv som dominerar den lokala historien och de historiska arkiven. Vår tanke är att med avstamp i dessa historier och arkiv ge helt andra perspektiv. Tillsammans med ett nätverk av lokala och internationella konstnärer och forskare kommer vi att omgestalta arkivmaterial och skapa nya narrativ kring ett antal platser, med hjälp av scenkonstnärliga metoder. Med sina röster och blickar från olika geografiska, kulturella och konstnärliga hemvister ger konstnärerna och forskarna en mångfald av perspektiv på historien. På detta sätt kan nya historier om Göteborgs koloniala förflutna och nutid träda fram, och en kroppslig, relationell och pluralistisk historieskrivning ta form.
Projektledare: Cecilia Lagerström, professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet
Projekttitel: Sockerspelen. Nya perspektiv på Göteborgs koloniala historia sett genom hanteringen av socker
Medicin och hälsa
Medicinsk forskning ger kunskap om hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär-och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.
Den kliniska framgången med immunaktiverande antikroppar för behandling av vissa cancerformer har lett till att immunterapi snart kommer att ingå som en del av standardbehandlingen för allt fler cancerpatienter. Men för många patienter med trippelnegativ bröstcancer är dock utsikterna att få ta del av denna typ av behandling sämre. Anledningen är att det saknas kunskap om hur immunsystemet känner igen tumörcellerna.
I detta projekt samarbetar vi med experter på SciLifeLab för att stänga av en gen i taget i TNBC-cancerceller, det vill säga trippelnegativ bröstcancer, och bedöma om detta gynnar eller motverkar immunsystemets förmåga att känna igen cancercellerna. Vi har upptäckt nya funktioner av flera proteiner som kan påverka hur immunterapi fungerar. Ytterligare forskning pågår för att undersöka funktioner av proteiner i TNBC-celler. Projektet kommer att använda den extremt träffsäkra gensaxen CRISPR. Med hjälp av den kan vi modifiera genomet på utvalda positioner i cancercellerna.
Vår ambition är att få viktig kunskap om interaktionen mellan immunsystemet och TNBC-cellerna och därmed påskynda utvecklingen av immunterapi för patienter med trippelnegativ bröstcancer.
Projektledare: Yumeng Mao, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet
Projekttitel: På jakt efter nya måltavlor för immunterapi i trippelnegativ bröstcancer
I Sverige insjuknar runt 24 000 personer av demens varje år och det finns inget botemedel. Satsningar inom precisionsmedicin – att hitta rätt behandling för varje enskild individ – görs nu inom en rad olika områden, men hittills har motsvarande insatser för demenssjukdomar uteblivit. Det behövs därför mer forskning som klargör sambanden mellan olika sjukdomsmekanismer och specifik demensdiagnos samt vilken behandling som fungerar bäst i respektive scenario.
I vårt projekt kommer vi att identifiera olika riskgrupper, till exempel kan personer med högre genetisk risk ha större risk att utveckla demens. Vi kommer även att identifiera mycket annat som spelar in: Kön, ålder, biologisk ålder, hur den kognitiva förmågan ser ut och ifall man har en metabol störning eller ej. Dessutom kommer vi att analysera om specifika läkemedel kan hjälpa till att förebygga demens. En person med vaskulär demens, det vill säga blodkärlsdemens, kan ha större nytta av att sänka sitt kolesterolvärde än vad en person med en annan demenstyp har. Dessa analyser görs med hjälp av storskaliga epidemiologiska data och även i en klinisk datainsamling från geriatriska patienter i Stockholm.
För att bromsa utvecklingen av demenssjukdom kommer det i framtiden troligen behövas många olika läkemedel. Man kommer också behöva börja behandlingen i ett tidigare skede. Vår förhoppning är att våra resultat ska kunna bidra till en förbättrad strategi med nya riktlinjer för demensprevention i vården.
Projektledare: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi, Karolinska institutet
Projekttitel: Towards a pREcision medicine Approach to Target Alzheimer´s Disease and Related Dementias (TREAT-ADRD)
Naturvetenskap och teknikvetenskap
Forskning om naturen ger ny kunskap om allt från de minsta partiklarna till hela universum. Forskning om teknik ger förutsättningarna för människans tekniska system vilket bland annat ligger till grund för industriell utveckling.
Natur- och teknikvetenskaplig forskning är relevant för många centrala samhällsutmaningar och bidrar med ny kunskap och nya insikter till ett hållbart samhälle. Vetenskapsrådet stödjer grundforskning inom hela bredden av de natur- och teknikvetenskapliga områdena, till exempel i biologi, kemi, elektronik, astronomi, bioteknik och matematik.
”Handelsresandeproblemet” är ett välkänt optimeringsproblem som går ut på att hitta den kortaste vägen för en resenär mellan ett antal olika städer. Detta problem uppstår i vardagen när vi planerar hur vi snabbast ska ta oss hem från jobbet eller hur vi ska handla i mataffären.
I samhället i stort hittar vi en myriad av mer komplexa exempel. Det kan handla om att träna artificiell intelligens, möjliggöra höghastighetsdatakryptering eller om att schemalägga kollektivtrafik, flygbolag och personal. I dessa fall blir optimeringsproblemet extremt svårt eller till och med omöjligt att lösa med konventionella datorsystem eftersom antalet delar som ska optimeras växer exponentiellt. Därför försöker forskare hitta nya sätt att göra beräkningar med fysiska system inspirerade av naturen. Ett sådant datorsystem, kallat Ising Machine, kan lösa en lång rad mycket komplexa kombinatoriska optimeringsproblem.
I vårt projekt undersöker vi möjligheten att implementera analoga CMOS Ising Machine-arkitekturer som kan lösa komplexa kombinatoriska problem. I jämförelse med konventionella datorer och andra Ising Machine-arkitekturer kräver de lite energi, koldioxidavtryck och kostnader. De kan vara mycket snabbare och fungerar i rumstemperatur.
Vi vill visa hur analoga CMOS Ising Machine kan göras mycket mer kraftfulla, kompakta och allmänt användbara för att lösa kombinatoriska optimeringsproblem utan några av de begränsningar som konventionella datorer och andra Ising Machine-arkitekturer lider av.
Vi kommer att lägga grunden för ett nytt forskningsområde för utveckling av analoga CMOS Ising Machine och hoppas kunna ge Sverige en ledande position i att utveckla sådan teknik.
Projektledare: Ana Rusu, professor i integrerade kretsar och system, KTH
Projekttitel: AIsing: Analoga CMOS Ising Maskiner för naturliga beräkningar
Precis som människor behöver inlandsvatten andas för att må bra. Syrgas behöver kunna ta sig in för att fiskar och andra organismer ska trivas. Samtidigt släpper många inlandsvatten ut växthusgaser till atmosfären, som påverkar jordens klimat. För att kunna bedöma inlandsvattens ekologiska tillstånd och klimatpåverkan är det viktig att veta hur snabba ”andetagen” är och hur stort gasutbytet är.
Något som länge förbryllat forskare är att vissa gaser byts ut mycket snabbare än andra, även om man tar hänsyn till deras specifika fysikaliska egenskaper. Enligt en omdebatterad hypotes beror detta på mikroskopiskt små bubblor (mikrobubblor) som fångar upp vissa gaser under vatten och frigör dem när de kommer upp till ytan. Hypotesen har dock aldrig testats, så det är oklart om mikrobubblor överhuvudtaget finns i sjöar och vattendrag, hur de skapas, och om de verkligen bidrar signifikant till gasutbyte.
I det här projektet kommer jag att göra laboratorie- och fältexperiment för att ta reda på detta. Jag kommer att spåra mikrobubblor med hjälp av akustiska mätsystem och utveckla modeller som beskriver mikrobubblornas roll i gasutbytet.
Resultaten kan få stor betydelse för beräkningar av syreomsättningen, utsläpp av växthusgas och andra viktiga ekologiska och biogeokemiska processer i inlandsvatten där gaser ingår. På sikt kan resultaten bidra till en hållbar utveckling med levande sjöar och vattendrag.
Projektledare: Marcus Klaus, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Projekttitel: Mikrobubblor – dolda dörrar för växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag? (etableringsbidrag)
Utbildningsvetenskap
Inom utbildningsvetenskap studeras lärande, didaktik och ämnesdidaktik, undervisning, sociala och kulturella aspekter på utbildning, utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation samt profession, och speciellt med relevans för skolans och förskolans utveckling. Forskningen bedrivs inom flera olika vetenskapliga discipliner och bidrar till kunskapsutveckling och förstärker den vetenskapliga grunden för utbildning.
Barn och ungdomars fritid, skola och hälsovård genomsyras numer av artificiell intelligens (AI). De behöver därför kunskaper om AI-driven teknik, dess möjligheter men också om risker kopplade till exempelvis sociala medier, integritetsskydd, desinformation och ökade digitala klyftor. Det är nödvändigt för att kunna vara en aktiv och kritisk samhällsmedborgare.
Skolpolitiker, policymakare och forskare världen över har de senaste åren diskuterat hur skolan ska rusta elever med sådan kunskap, ofta beskriven med hjälp av begreppet ”AI literacy”. Fortfarande är det otydligt vad AI literacy innebär, liksom hur lärare ska undervisa pedagogiskt och etiskt om AI eller för den delen med AI. I Sverige saknas till stor del denna diskussion, men i till exempel USA, Kina och Singapore har man börjat utveckla nationella riktlinjer för elevers AI literacy.
Syftet med vårt projekt är att utveckla en vetenskapligt förankrad nationell grund för AI literacy som rör ämnesinnehåll, läraktiviteter och pedagogiska modeller. I första hand riktar vi oss mot åldrarna 9–13 år, eftersom barn i de åldrarna i ökad utsträckning möter AI i sin vardag, men resultaten kommer att kunna generaliseras och bidra till hela ungdomsskolan.
Tillsammans med experter i och utanför Sverige ska vi definiera vad AI literacy i ett svenskt sammanhang kan och bör vara. Utifrån det tar vi fram kursmoduler och pedagogiska modeller. För att utvärdera relevansen av kursmodulernas innehåll och undervisningens utformning gör vi slutligen klassrumsobservationer samt intervjuer med elever och lärare.
Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig grupp inom AI och utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet. Det drivs i nära samverkan med lärare och elever vid skolor i en svensk kommun.
Projektledare: Linnéa Stenliden, Biträdande professor, institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Projekttitel: AI Literacy för svensk grundskola: ett co-design projekt
I det här projektet ska vi studera vi hur staten hanterar en central samhällsutmaning: att få medborgarnas utbildningsinvesteringar i samtiden att samspela med arbetsmarknadens behov i framtiden.
Staten behöver kunna koordinera två i sig svårhanterliga uppgifter: (1) att förutsäga framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden och (2) att organisera det samtida utbildningssystemet i enlighet med förutsägelserna.
Vi kommer att studera båda uppgifterna och fokusera särskilt på i vilken mån prognoserna och planerna samspelar. Jämförelser över tid är nödvändiga för att undersöka framtidsprofetiors användning och precision. Den period vi studerar sträcker sig från 1959, då arbetsmarknadsprognoserna institutionaliserades, till 2019.
Detta är ett outforskat område. Eftersom det handlar om historiskt orienterad samhällsvetenskap tar vi avstamp i teorier som är känsliga för tid, teorier som diskuterar förändring på olika plan. Prognoserna och planeringsunderlagen kan utsättas för löpande årliga mindre justeringar (”vardaglig tid”), mer genomgripande politiska förändringsförsök (”reformernas tid”) och därtill ibland påverkas av ekonomiska strukturkriser (”systemskiftenas tid”).
Vi är speciellt intresserade av att undersöka hur förutsägelserna av kompetensbehov, och de sammanhängande försöken att planera utbildningsystemet efter förutsägelserna, påverkas under politiskt och ekonomiskt oroliga tider med hastigt förändrade förutsättningar.
I huvudsak kommer vi att använda offentligt material, till exempel Arbetskraftsbarometern, regleringsbrev, budgetpropositioner och utbildningsstatiska årsböcker.
Projektledare: Martin Gustavsson, Docent i ekonomisk historia, Stockholms universitet
Projekttitel: Rätt utbildning i rätt tid. En longitudinell studie av relationerna mellan arbetsmarknadsprognoser och utbildningsplanering, 1959–2019
Utvecklingsforskning
Inom utvecklingsforskning ger vi stöd till forskning som har betydelse för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer, samt stöd till samarbete och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer. Forskningen kan gälla alla vetenskapsområden och ska vara relevant för de övergripande målen för Sveriges internationella bistånd samt målen för Sveriges politik för global utveckling.
Både Ghana och Sverige har en omfattande och rik historia av gruvdrift av guld, koppar och järnmalm. Guldbrytningen i Ghana består av både storskalig och småskalig gruvdrift. Den småskaliga gruvdriften är i stort sett oreglerad med mycket begränsad teknisk kunskap, där man fortfarande oftast använder kvicksilver för att utvinna guld.
Det är i de fattigaste samhällena i Ghana som guldbrytningen sker. Resultat av studier av vatten- och markkvalitet visar på allvarlig förorening av arsenik, kvicksilver, kadmium, bly och cyanid, och de större floderna som tar emot vatten från områden med småskalig gruvdrift har fått en försämrad vattenkvalitet.
Vi samarbetar med forskare från ett universitet i Ghana samt med Ghanas atomenergikomission. Vårt projekt kan ses som ett slags förstudie – tillsammans kommer vi ta fram en ansökan om en gemensam större forskningsstudie om hur hälso- och miljösituationen kan förbättras i områden med småskaliga gruvor i Ghana. Vi vill leverera ny teknik och utbildning till gruvarbetarna. Ambitionen är att därmed kunna utveckla mer lönsamma och hållbara metoder för gruvdrift, inklusive reducering av avfall och återanvändning. Detta för att bidra till de globala målen för hållbar utveckling.
Småskalig gruvdrift och de miljö- och hälsoeffekter det för med sig är vanligt i flera afrikanska länder och i Sydamerika. Därmed kan framgångsrika resultat från detta projekt tillämpas även i andra länder.
Projektledare: Lena Alakangas, professor i tillämpad geokemi, Luleå tekniska universitet
Projekttitel: Utveckling av ett gemensamt forskningsprogram mellan Ghana och Sverige för att minska miljö- och hälsoeffekterna av småskalig gruvdrift
Kakaoodling försörjer över två miljoner hushåll i Västafrika. Samtidigt är klimatförändringarna en växande utmaning där torka påverkar både avkastning och inkomstkällor.
Kapaciteten att hantera torka begränsas av tillgången till finansiella och fysiska resurser. I Liberia, Ghana och Elfenbenskusten uppfattas kakao som en "manlig" gröda. Kvinnor är ofta marginaliserade från jordbrukets beslutsfattande och inkomster. Situationen med torka och begränsade resurser är därmed ännu värre för kvinnor.
I vårt projekt kommer vi att bedöma könets roll i förhållande till klimattålighet hos hushåll som är beroende av kakaoodling. I projektet ingår natur- och samhällsvetare med tidigare erfarenhet av studier i Västafrika och av studier som visat på kopplingar mellan jämställdhet och klimatmotståndskraft.
Vi strävar efter att bidra till kvinnors och flickors ekonomiska rättigheter och egenmakt genom att kvantifiera nuvarande ojämlikhet mellan könen och komplexa interaktioner med andra försörjningsvillkor inklusive finansiella tillgångar. Vår förhoppning är att resultaten kan förbättra försörjningen för kakaoberoende hushåll i Västafrika och runt om i världen.
Vårt projekt är av yttersta relevans för låginkomsthushåll på landsbygden som är bland de minst beredda att hantera klimatförändringarna.
Projektledare: Francisco Aguilar, professor i skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Projekttitel: Jämställdhet mellan könen och kakao-beroende hushålls motståndskraft mot klimatförändringar i Västafrika
Publicerad
Uppdaterad