Är köns- och genusperspektiv relevant i din forskning

Från och med 2020 ber vi dig som söker bidrag att redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i din forskning. Det gäller de flesta av våra utlysningar. Se anvisningar i utlysningstexten.

En av uppgifterna i Vetenskapsrådets instruktion från regeringen är att verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning vi finansierar, när så är tillämpligt. Det handlar om att inkludera såväl sociala som biologiska aspekter av kön och könsidentitet i forskningens metoder, analyser och resultat – när så är relevant. Vetenskapsrådet ser detta som en del i vårt arbete med att stärka forskningens kvalitet och förnyelse.

I länkarna som du hittar längre ner på denna sida finns exempel på hur köns- och genusperspektiv kan tillämpas.

Detta gäller för dig som söker bidrag

Vetenskapsrådet finansierar forskning inom alla ämnesområden och förutsättningarna dem emellan skiljer sig åt. Därför hanterar vi frågan om köns- och genusperspektiv olika inom ämnesområdena. För de flesta utlysningar gäller dock att du ska redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i din forskning.

I utlysningstexterna hittar du fullständiga anvisningar. Där kan du också, under rubriken ”Så bedöms din ansökan”, läsa om hur frågan hanteras i bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten.

Vad menas med köns- och genusperspektiv?

Kön beskriver uppdelningen av kategorier som baseras på biologiska, fysiologiska och anatomiska skillnader hos sexuellt reproducerande organismer. Kön kan till exempel vara relaterat till kromosomer, gener, hormonnivåer och reproduktionsorgan.

Genus avser socialt och kulturellt konstruerade normer, värderingar och förväntningar. Med genus avses också attityder och beteenden relaterade till vad som anses vara maskulint eller feminint. Föreställningen om maskulinitet eller femininitet, manligt eller kvinnligt, är ofta omedveten, och varierar över tid och mellan kulturer.

Att inkludera köns- och genusperspektiv i forskningen kan handla om allt ifrån att inkludera och analysera skillnader mellan kvinnor och män i till exempel ett kliniskt studiematerial (könsperspektiv) till att problematisera och reflektera kring hur könstillhörigheter skapas och förstås (genusperspektiv).

Ett forskningsresultat som antyder biologiska skillnader mellan män och kvinnor kan vara orsakat av kulturellt konstruerade normer eller vice versa. Därför är det viktigt att båda perspektiven beaktas.

Obs! Köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll ska inte förväxlas med jämn könsfördelning i forskargruppens sammansättning eller jämställd bedömning av forskningsansökningar.

Läs mer

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Är bedömningen av ansökningar jämställd?

    Vetenskapsrådet har genomfört jämställdhetsobservationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms. Vi använder observationerna för att följa upp vårt eget arbete och säkerställa en jämställd bedömningsprocess.

  2. En jämställd process: En kvalitativ undersökning av bedömningen av forskningsbidragsansökningar 2023

    Under en följd av år har Vetenskapsrådet byggt upp kunskap om hur arbetet för ökad jämställdhet i samband med forskningsfinansiering kan bedrivas. Ett verktyg som myndigheten använder är jämställdhetsobservationer. Observationerna syftar till att ut...

  3. Informationsmöte om två utlysningar inom konstnärlig forskning

    Välkommen till ett informationsmöte om två utlysningar inom konstnärlig forskning: exploratory workshops och bidrag till forskares kommunikation. Mötet är digitalt och kommer i huvudsak att hållas på engelska.